Möte med Strukturbild för Skåne (Malmö)

Möte med Struktubild för Skåne, mycket på gång,  bra rapporter kommer senare i höst, en hel del att diskutera men arbetet med Strukturbild för Skåne fortsätter med god fart och viktiga frågor diskuteras!

Räkna med oss!

Idag samlas drygt 130 personer i Rådhus Skåne, för att diskutera hur Skåne kan få en ny tilllväxtmoter Kristianstad/Hässleholm. Under de senaste två åren har Hässleholm och Kristianstad diskuterat hur man tillsammans kan bli en tillväxtmoter i nordöstra Skåne. Region Skåne är med i projektet och har satsat miljoner för att hjälpa till i samarbetet. Arbetet har skett tillsammans med Trafikverket inom projektet ”Den attraktiva regionen. 

Utvecklingen i Skåne drivs av de tre tillväxtmotorerna Malmö, Lund och Helsingborg. Denna utveckling har vi sett under flera årtionde. Det som har hänt är att Malmö, Lund och Helsingborg växt i betydelse och idag är västra Skåne Sveriges andra arbetsmarknadsregion. Den arbetsmarknadsregion som börjar i Ystad i söder och slutar upp mot Hallandsgränsen i norr omfattar nu mer än en miljon människor som går till jobbet. 

På sjuttiotalet var Skåne uppdelat i mer än 15 olika arbetsmarknadsregioner, idag finns bara drygt 2 kvar. Det är Malmö, Lund och Helsingborg som den stora arbetsmarknadsregionen, den andra är östra Skåne med tyngdpunkt i nordost. Sedan är Osby en egen historia, IKEAs fantastiska utveckling i Älmhult gör givetvis att Osby knyts norrut på ett sätt som dragit in Osby i Älmhults arbetsmarknadsregion. 

Skåne är flerkärnigt, det skiljer oss från övriga Sverige. Skåne påminner mer om andra delar av Europa, det finns flera städer som konkurrera med varandra, men som samlat skapar en konkurrenskraftig region i Europa med tillräcklig kritisk massa. I vårt fall gör vi det bäst i Skåne tillsammans med våra grannar på andra sidan Öresund. Vi måste lyckas bättre med att samarbeta i hela Öresundsregionen, då blir vi en europeisk region med kritisk massa. 

  
Genom en serie rådslag är nu Hässleholm/Kristianstad framme vid ett utkast till en handlinsplan för de båda kommunerna. Ett utkast som nu skall behandlas politiskt i kommunerna. Mycket glädjande är att man i båda kommunerna vågar prioritera själva staden. Det är givetvis en utmaning i Skånes två största kommuner till ytan räknat. Men jag tror att det är nödvändigt att städerna växer. Skall utbudet i städerna bli tillräckligt intressanta så behovs växande städer. Det behövs mer folk i ”staden”, samtidigt är uppkopplingen till västra sidan helt avgörande. Här kan höghastighetsjärnvägen kapa restider. Med högre hastigheter även för regiontågen kan vi komma betydligt närmare övriga Skåne och allt på den danska sidan. 

Bryt rivaliteten mellan kommuner och regioner

(Debattartikel publicerad i Dagens Samhälle den 15 juni 2015)

Människors arbetspendling över kommungränser visar på ett tydligt behov av regional samordning av infrastruktur- och bostadsförsörjningsplaneringen. Den insikten finns sedan länge hos oss som arbetar med dessa frågor i kommuner och regioner. Nu presenterar Bostadsplaneringskommittén sin slutrapport med skarpa förslag som pekar i samma riktning. Regeringen har all anledning att agera på kommitténs förslag här och nu.

Bostadsplaneringkommittén tillsattes hösten 2013, med uppdraget att föreslå förändringar i de regelverk som styr den planering som ska tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling i alla delar av landet.

Det är ett både viktigt och brådskande uppdrag. Dagens kommunala planering för bostadsförsörjning får inte leva sitt eget liv, frikopplat från övriga kommunala strategier, utan regional samordning och dessutom med begränsad samordning med bostadsmarknadens aktörer. Behovet av en regional dimension i den fysiska planeringen ökar i takt med att kommungränserna har allt mindre betydelse för människors rörelsemönster. Arbetspendlingen över kommungränserna i Skåne har ökat med 60 procent de senaste 20 åren. I Stockholms län arbetar varannan sysselsatt i en annan kommun än hemkommunen.

Den som bor i Malmö eller Stockholm kan lätt få intrycket att det råder bostadsbrist i hela landet, men det är inte hela sanningen. Det finns platser där lägenheter står outhyrda i en sådan omfattning att bostadshus får rivas. De geografiska avstånden mellan brist- och överskottsområden behöver inte vara särskilt långa; om sådana områden kan länkas samman med vägar, järnvägar och kollektivtrafik kan det vara en oöverträffat effektiv lösning, såväl socialt som samhällsekonomiskt.

När Region Skåne initierade Strukturbild för Skåne år 2005 skedde det utifrån behovet av en utvecklad dialog kring samhällsplanering på regional nivå med målet att stärka attraktivitet och konkurrenskraft. Det har varit helt avgörande under åren att skapa en gemensam bild av hur regionen faktiskt ser ut, vilka rörelser i befolkning och arbetsmarknad som sker samt öka allas kunskap i de frågorna. Konkret går arbetet ut på att skapa hållbara fysiska strukturer genom en gemensam syn på bebyggelse, infrastruktur och grönstruktur.

Inom Strukturbild för Skåne har vi – Region Skåne och Skånes 33 kommuner – testat och utmanat oss själva kring den fysiska planeringens regionala dimension. Detta har resulterat i att vi sedan drygt ett år tillbaka har gemensamma strategier för att skapa hållbara fysiska strukturer i Skåne. Resultatet kallar vi Strategier för Det flerkärniga Skåne. De gemensamma strategierna kopplar samman den kommunala översiktsplaneringen med det regionala utvecklingsarbetet. Utgångspunkten är ett gediget kunskapsmaterial i form av ett tjugotal rapporter, 500 kartor och det samarbete som utvecklats med kommunerna. Vi värnar det kommunala planmonopolet men alla inser att det kan inte leva isolerat utan en tydlig regional dimension.

Sverige är unikt som inte har en samlad regional planering för infrastruktur, trafikförsörjning och regional utveckling. Utan att på något vis säga att Skåne är helt i mål, så vågar vi påstå att vi har kommit en god bit på väg och identifierat många av de verktyg som behövs. Strukturbild för Skåne har nominerats till Sveriges arkitekters planpris. OECD har lyft fram modellen som ett föredöme för att bryta rivalitet mellan kommuner, uppmuntra samverkan och frigöra regionala synergier.

I Skåne har vårt nu tioåriga arbete visat att det går, om man vill. Behovet av en moderniserad syn på den regionala nivåns betydelse och roll måste ske. Bostadsplaneringkommitténs förslag är viktiga steg i rätt riktning och vi uppmanar regeringen att agera på dessa förslag och inte gömma den i byrålådan som tidigare regionala utredningar! Sverige har inte längre råd att utmärka sig som dåliga på att koordinera bostadsförsörjning med infrastruktur och annan samhällsplanering.

I Skåne har vi gått vår egen väg. Vi vill, med vår erfarenhet, uppmuntra andra regioner att intensifiera arbetet med att skapa en effektivare och mer samordnad samhällsplanering. Hela Sverige och vår globala konkurrenskraft vinner på att bostadsförsörjning, infrastruktur, trafikförsörjning och regional utveckling hanteras som delar av en oskiljaktig helhet.

I dag måndag presenterar Bostadsplaneringskommittén sin slutrapport. I den står det tydligt att dagens samhällsutmaningar kräver en utvecklad samverkan mellan regional och kommunal nivå. Låt den regionala nivån få spela en väsentlig roll för att skapa ett konkurrenskraftigt Sverige. I Skåne har vi testat detta arbetssätt i över tio års tid. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter!
Mätta Ivarsson, ordförande (MP) Regionala utvecklingsnämnden 2015- Region Skåne

Pontus Lindberg, ordförande (M) Regionala tillväxtnämnden 2011-2014 Region Skåne

Pia Kinhult, ordförande (M) Regionala tillväxtnämnden 2007-2010 Region Skåne

Christine Axelsson, ordförande (S) Regionala utvecklingsnämnden 2003-2006 Region Skåne

Lämna inte bina i sticket

Publicerad i KvP 18 juli 2014

Sedan länge står det en bikupa bortom planket i min trädgård. Jag erkänner att jag var lite tveksam när biodlaren, som jag känner på håll, ställde dit kupan. Och visst, jag har blivit stucken två gånger. Men det var helt klart berättigat självförsvar, bägge gångerna.
I dag är jag stolt över bina. Berättar gärna att vi till och med har varit “fosterfamilj” för några tillfälligt omhändertagna och omplacerade bisamhällen.

I sammanhanget spelar jag naturligtvis bara en biroll. Men även sådana ger insikter. Nu förstår även jag – som gammal asfaltskramare och bilvän – hur viktigt och fascinerande det är med bin. Jag har börjat ställa mig lite närmare kupan för att kunna se hur de små arbetsbina med några danssteg berättar för sina kamrater var de ska flyga för att hitta mest nektar och pollen.

Ekosystemtjänst

Bina är en ekosystemtjänst som vi alla behöver. Ska det bli frukt i våra trädgårdar, ska det gå att odla kvävefångande klöver på åkermarkerna, ska våra blommor blomma, då krävs det arbetsbin som pollinerar.

I Sverige har den urbanisering som började med industrialiseringen för drygt 150 år sedan fått förnyad kraft. I få andra länder går flyttlassen till städerna lika intensivt som i Sverige i dag. Den ekonomiska tillväxten sker runtom i världen främst i storstadsområdena. I Sverige har vi goda möjligheter att göra denna utveckling lite grönare – och det gäller speciellt i Skåne. Vi har en flerkärnig ortstruktur vi kan vara stolta över, med flera pulserande städer och en levande landsbygd.

Urbana miljöer

Att vi dras till urbana miljöer är inte konstigt. Många av oss attraheras av andra människor, av ställen där möjligheterna till tillväxt är bättre och där kunskapen finns. Samtidigt behöver vi naturen. Stadsparkerna ger ro och luft; tid att tänka och lust att andas.

När vi under kommande år bygger ut Pågatågssystemet och skapar ännu starkare regionala busstråk ökar möjligheterna till förtätning. Det är bra. Flera rapporter visar att om vi bygger tätare så kan vi hushålla bättre med Europas bästa åkermark.Ska hela Skåne blomstra finns ingen universallösning, men en sak är självklar: Utan fungerande ekosystem, utan att naturen runtomkring oss lever, finns det väldigt lite att skörda. Tambiet – det ensamma arbetsbiet, som bara lever tills vingarna är utslitna – är helt avgörande för vår gemensamma framtid.

Pontus Lindberg (M)
regionråd och ordförande för regional tillväxtnämnden, Region Skåne

Anförande regional utveckling – årsredovisning 2013

– Det talade ordet gäller! –

Fru ordförande, ledamöter i regionfullmäktige

Jag vill börja med att yrka bifall till regionstyrelsens förslag, därefter vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare inom Region Skåne jag haft förmånen att samarbeta med under 2013.
Sedan finanskrisen 2009 har det varit en tuff resa för hela Europa. Sverige har klarat sig bättre än de flesta. I denna tuffa ekonomiska utveckling är det glädjande att Region Skåne i bokslutet för 2013 visar svarta siffror. När vi nu förhoppningsvis är igenom det värsta och det börjar ljusna är det viktigt att vi börjar samla i ladorna inför nästa kris, som tyvärr kommer att komma – så fungerar ju konjunkturväxlingarna.
Nar det gäller regional utveckling är vår främsta roll som regional utvecklingsaktör att arbeta med det som är strategiskt avgörande. Det handlar om att stärka Skånes ställning som ett av Sveriges växande storstadsområden och vår position inom Öresundsregionen. Det är tillsammans med främst våra danska vänner som vi blir en tung tillväxtregion i norra Europa.

Samsyn

För att nå framgång är det samsyn och samarbete som gäller, något som i stor utsträckning präglade 2013. Vi drev vidare arbetet med vår kommande regionala utvecklingsstrategi, runt om i Skåne diskuterade vi med kommunerna vad som är viktigt för respektive kommun och för Skåne. Jag deltog i diskussionerna med 27 av de skånska kommunerna och är fortfarande imponerad av engagemanget för hela Skånes utveckling.

Under 2013 fortsatte och intensifierades vårt arbete med Skånepaketet. Vi förde i bred politisk enighet fram vilka stora infrastrukturinvesteringar som behövs i Skåne. Vi kokade ner vår argumentation till att handla om gods och arbete. Avgörande för både Skåne och Sverige. Vi vet idag att vi inte nådde ändra fram, men vi skall vara stolta över vårt gemensamma arbete. Vi har satt bilden av att vi kan hålla ihop, vi kan prioritera tillsammans, skall vi nå större framgång nästa gång är jag övertygad om att samma recept fungerar bäst: ”Repetition är kunskapens moder”.

Under 2013 fortsatte vårt arbete med Kompetenssamverkan Skåne. Vi står inför både en kompetensutmaning med stora pensionsavgångar och vi har sedan länge en strukturell utmaning med en alltför låg sysselsättningsgrad i Skåne. Detta är frågor som kräver ännu mer arbete kommande år.

Hur Skåne skall kunna fortsätta växa är en avgörande fråga när vi blir fler skåningar varje dag. Vårt arbete med Strukturbild för Skåne är viktigt i den här diskussionen. Under 2013 landade vi i samverkan med kommunförbundet strategierna för arbetet. Vi startade också projektet ”Den attraktiva regionen”, där det första delprojektet handlar om Kristianstad-Hässleholm, två städer som tillsammans borde vara Skånes fjärde tillväxtregion.
Miljöarbetet
Under 2013 fortsatte vårt arbete inom miljöområdet. Vi har utvecklat vårt samarbete med Stiftelsen Skånska Landskap och vi har inlett ett arbete för att exportsäkra Skåneleden.
När det gäller målet ”fossilbränslefritt Skåne 2020” har vårt arbete med biogas fortsatt, redan nu är 8 av 10 bussar i Skånetrafiken biogasbussar drivna av Skånes eget bränsle och fler skall det bli. För att ytterligare stärka vårt påverkansarbete har vi ett strategiskt arbete tillsammans med Västra Götaland.
Kommande EU-program

Under 2013 arbetade vi intensivt med kommande EU-programperioden 2014-2021. Vi har hållit i pennan för både Strukturfondsprogrammet Skåne-Blekinge och Interreg V Öresund, Kattegatt, Skagerack. Nu väntar vi lite otåligt på att förhandlingarna mellan den svenska staten och EU-kommissionen skall slutföras. Att förhandla med 4 danska regioner, 2 ytterligare svenska och norska fylken är en utmaning. Men med stöd från Christine Axelsson landande diskussionerna väl i norska Fredrikstad i oktober förra året.
Skåne har – som OCED och den kommande regionala utvecklingsstrategin kommer att visa – stora möjligheter och en hel del utmaningar.

Avslutning

Med lite hjälp från både den svenska regeringen och EU, samt rätt politisk vilja, har vi alla möjligheter att förverkliga vår vision om ”Livskvalitet i världsklass!”.

Ingen ursäkt för självmål!

Publicerad i Ystad Allehanda 31 mars 2014

En av våra stora svenska idrottshjältar sa en gång: ”Vinnaren har en plan, förloraren en ursäkt.” Så måste också vi politiker tänka. Det får inte bara bli planer, det måste bli mål gjorda också. När det gäller miljön och klimatfrågan är det definitivt hög tid. Den rapport som Region Skåne i dag lanserar på Biograf Scala i Ystad, ”Planera Klimatsmart” från Strukturbild för Skåne, får inte bara bli ett programblad avsett för åskådarläktarens publik.

Skåne är attraktivt. Varje dag flyttar människor hit från övriga delar av landet. Varje år blir vi 10 000 fler. Det innebär nästan fyra nya Ystad på tio år. Detta inebär en utmaning och möjlighet på samma gång. En växande befolkning med fler arbetsplatser, fler bostäder och ett ökat resande en stor miljöutmaning. Ibland framhålls det till och med som ett hot mot den förstklassiga skånska åkermarken, som är bland Europas bästa. Vi är dock fast övertygade om att fler skåningar kan ge mindre, inte mer klimatbelastning. En av lösningarna heter ”förtätning”.

Tidigare undersökningar visar att det finns gott om plats att bygga närheten av tågstationer och busshållplatser, på det sättet gör vi kollektivtafiken tillgängligare för fler och vi sparar på den goda åkerjorden för framtida generationer. Vi har goda exempel från Ystad, Hässleholm och Åstorp om hur detta kan gå till. Det bygger på tre principer:

– Lokalisering: stationen skall stå mitt i byn och vara en naturlig del av ett levande centrum. Med ett centrum som innehåller både arbete och fritid blir det liv och rörelse. Levande miljöer upplevs som säkrare och stimulerar till gång, cykling och kollektivtrafikresande. Det ger mer mänsklig kontakt.

– Struktur: i industrisamhället var det naturligt att skilja mellan arbete och fritid. Det var industriområden och miljonprogram. I kunskapssamhället är det naturligare att blanda olika verksamheter. Med urbaniseringen och Skånes flerkärniga struktur blir utvecklingen hållbar på riktigt.

– Hållbart resande: långsiktigheten är avgörande. Restiden spelar en viktig roll, men det handlar också om tillänglighet. Är det lätt att åka kollektivt ökar viljan att välja en transportlösning som är bra för klimatet.

Att bygga vidare på det unikt skånska med många livskraftiga städer och orter är inget som kommer att ske av sig själv. Den kunskap som finns samlad hos kommuner, region och länsstyrelse måste få tillåtas att samverka, annars spelar vi lätt bollen i eget mål.

Pontus Lindberg (M)
regionråd
ordförande för regionala tillväxtnämnden

Anders Åkesson (MP)
regionråd
ordförande i Klimatsamverkan Skåne

Vi vill ha livskvalitet i världsklass!

Debattartikel publicerad i Skånska Dagbladet       2013-02-15 Sida: 23

Författare: Pontus Lindberg (M), Ewa Bertz (FP)

Den 25 januari fattade Regionala Tillväxtnämnden beslut om Internbudgeten för 2013. I denna budget omvandlas regionbidraget på drygt 109 miljoner till konkreta åtgärder för att främja tillväxten i Skåne.

Vi har en hög ambitionsnivå för 2013. Region Skåne ska både vara en stark utvecklingsaktör och stärka Skånes konkurrenskraft, samtidigt som vi ska bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Vår vision är en livskvalitet i världsklass för Skånes invånare, och för att nå dit måste Skåne ha en stark tillväxt.

Skåne står inför en rad utmaningar framöver men tillväxtprognosen god, vilket OECD bekräftade i sin rapport om Skåne. Bland annat konstaterar de att om Skåne hade haft samma sysselsättningsgrad som riket hade Sverige varit 40 miljarder kronor rikare. Det motsvarar nästan hela Region Skånes budget 2013.

Möjligheterna för att öka sysselsättningen i Skåne är goda. Statistik från SCB visar att trots lågkonjunkturen är fler sysselsatta i Skåne än någonsin tidigare. Det är det av största vikt att vi gör allt vi kan för att se till att komma till bukt med ungdomsarbetslösheten och öka möjligheterna för utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden.

Samtidigt vet vi att vi framöver kommer att ha kompetensbrist. För att lösa detta problem arbetar Region Skåne tillsammans med kommunerna, Arbetsförmedlingen och Lärosäten Syd i Kompetenssamverkan Skåne.

Våra insatser är till största delen strategiska, men kan vi medverka till konkreta projekt som vi vet leder till arbetstillfällen så gör vi det.

Kompetensare 2.0 är ett utmärkt exempel på ett sådant projekt. Detta hoppas vi nu kunna vara med och utveckla till att omfatta fler kommuner under 2013.

Även det miljöstrategiska arbetet ligger på vårt bord och är prioriterat för att säkra Skånes framtid. Vi vill att Skåne ska ligga i framkant vad gäller klimatarbetet och för att Region Skånes verksamhet ska kunna vara fossilbränslefri 2020. Därför fortsätter vi med vår satsning på biogas och vi kommer även att engagera oss mer för vätgasen som drivmedel.

Inom ramen för Strukturbild Skåne har vi ett väldigt gott samarbete med Skånes 33 kommuner. Där arbetar vi tillsammans med bebyggelsestruktur, infrastruktur och grönstruktur. Skåne har en tydlig flerkärnig struktur, där olika typer av orter kompletterar varandra. Detta är ett mycket framgångsrikt arbetssätt, som bland annat nominerades till Planpriset 2012.

Under 2013 kommer regionala tillväxtnämnden bland annat fatta beslut om en länsplan för regionaltransportinfrastruktur för Skåne för perioden 2014-2025 och trafikförsörjningsprogrammet ska revideras. Därför är en av 2013 års viktigaste satsningar att trygga den regionala infrastrukturen som är en förutsättning för att fler ska kunna arbeta, studera och bo i hela Skåne.

Pontus Lindberg (M), Ordförande i regionala tillväxtnämnden i Region Skåne

Ewa Bertz (S), Vice ordförande i regionala tillväxtnämnden i Region Skåne

Tätare Skåne

Inledningsanförande vid konferensen ”Tätare Skåne” – det talade ordet gäller

”Strukturbild för Skåne syftar till att koppla samman det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne med kommunernas översiktsplaner, och är en arena för dialogen kring utmaningen om ett utvecklat regionalt perspektiv på den fysiska planeringen.

Strukturbild för Skåne startade som ett projekt år 2005, men är sedan 2011 en del av Region Skånes ordinarie verksamhet. Strukturbild för Skåne drivs av ett projektsekretariat på Region Skåne, där avdelningen för samhällsplanering och enheten för planeringsstrategier är ansvariga. Arbetet sker genom en kontinuerlig, aktiv och nära dialog med Skånes 33 kommuner.

Genom åren har ett gediget kunskapsmaterial tagits fram. Dels en rapportserie på fem rapporter som beskriver Skånes markanvändning, strukturer och utveckling. Och dels en mängd TemaPM kring olika aspekter av fysisk planering med den regionala skalan i fokus. Idag är vi här för att ta del av ytterligare ett TemaPM – Tätare Skåne.

2010 påbörjades arbetet med Strukturbild för Skånes andra fas – Strukturbild 2.0 – med målet att utarbeta gemensamma strategier för Skåne med koppling till den fysiska planeringen. I augusti 2012 presenterades så ett förslag på gemensamma strategier för ”Den flerkärniga miljonstaden Skåne”, och arbetet och dialogen fortsätter nu utifrån detta.

Hur kan det skapas en samsyn mellan olika aktörer om hur Skåne ska utvecklas för att skapa långsiktigt hållbara och effektiva fysiska strukturer? I Strukturbild för Skånes arbete är processen och dialogen lika viktiga som målet att samlas kring en produkt. Målsättningen är dock att ta fram principiella bilder med strategier, en Strukturbild för Skåne. Förankringen i kommunerna är mycket viktig för att de gemensamma strategierna ska upplevas som hela Skånes strategier och kunna bli realiserbara.

Syftet med gemensamma strategier för Skåne är att förverkliga visionen i det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne med koppling till den kommunala översiktsplaneringen. Med en aktiv dialog som verktyg är det vår förhoppning att det ska växa ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder. Alla Skånes delar bidrar till helheten!

För att stimulera och ge spridning åt goda exempel delar Sveriges Arkitekter vartannat år ut ett planpris för god svensk samhällsplanering eller stadsbyggnad. Planpriset delas ut för ett väl utfört planarbete som behandlar en angelägen fråga. Strukturbild för Skåne är ett av fyra nominerade bidrag för sitt innovativa arbete med fysisk planering kopplat till Skånes unika flerkärniga struktur.”

Pressmeddelande

Ett tätare Skåne värnar Europas bästa åkermark

Region Skåne – 2013-02-01 09:01

Hur ska Skåne möta en växande befolkning och dess krav på bostäder och arbetsplatser och samtidigt värna om Europas bästa åkermark? Hur kan vi arbeta med förtätning för att skapa en mer hållbar utveckling? De frågorna försöker Region Skåne besvara med rapporten Tätare Skåne som släpps med ett seminarium i Landskrona idag.

Skånes utveckling kommer innebära att jordbruksmark måste tas i anspråk. Om och när det blir aktuellt att bygga på jordbruksmark är det därför viktigt att noga överväga och föra resonemang om de positiva effekterna av att prioritera exploatering på den här typen av mark. En nödvändig utgångspunkt är att utgå från de befintliga strukturerna och undvika att slentrianmässigt exploatera nya markområden utan grundliga överväganden och genomtänkt planering. Det kan vara motiverat att bebygga åkermark om det till exempel sker med hög exploatering eller i samband med utveckling av kollektivtrafiklägen.

– Debattens vågor har gått höga huruvida man kan bygga på mer åkermark eller inte i Skåne, men med den här rapporten försöker vi visa en konstruktiv väg framåt, säger Pontus Lindberg (M), ordförande i Region Skånes regionala tillväxtnämnd.

Med rapporten Tätare Skåne försöker Region Skåne visa på alternativa vägar till ett attraktivt Skåne. Genom att bygga smartare och effektivare i Skånes olika orter kan man både möta bostadsbehoven och värna om landskapet. Rapporten visar genom exempel från tre skånska kommuner (Landskrona, Klippan och Svedala) hur man genom förtätning i befintliga orter och städer kan planera för ny bebyggelse i form av bostäder och verksamheter och därigenom nå många fördelar.

– Med den här rapporten vill vi inspirera till att se över möjligheterna till förtätning på ortsnivå, berättar Christine Axelsson (S), andre vice ordförande i regionala tillväxtnämnden. Med de enkla verktyg som beskrivs och illustreras kan de särskilda förutsättningar som gäller för den aktuella orten analyseras. Utifrån denna analys kan sedan den kommunala planeringen laborera med olika strategier för att uppnå det som eftersträvas med förtätningsåtgärder.

Mer information

Pontus Lindberg (M), regionråd och ordförande i regionala tillväxtnämnden, 0768-89 01 16
Christine Axelsson (S), regionråd och 2:e vice ordförande i regionala tillväxtnämnden, 044-309 32 37
Therese Andersson, chef enheten för planeringsstrategier, Region Skåne, 040-675 32 44

Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur i Skåne. Region Skåne har cirka 32 000 anställda och omsätter cirka 35 miljarder kronor (2011).Region Skånes högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs av invånarna i Skåne.

Inbjudan

Visa det här dokumentet på Scribd

Lågtrycket har svept in från söder

Lågtrycket har svept in från söder – Det talade ordet gäller!

Anförande vid regionfullmäktige 26 nov 2012

Fru ordförande, jag vill börja med att yrka på regionstyrelsens förslag för budget 2013.

Det är som alltid en helt fantastisk värld vi lever i och trots alla negativa nyheter, händer det hoppingivande saker. I samma tidzon som oss, fast betydligt längre söderut, var det länge väldigt dystert. Söder om Sahara var nästan bara elände, men nu börjar det dyka upp allt mer positiva nyheter. Uganda, mest känt för fantastiska bergsgorillor och elände är nu i forskningens framkant inom ngt medicinskt område enligt Vetenskapsradion och i grannlandet Rwanda ökänt från folkmordet på 90-talet satsar man nu stort på datorer ute i byskolorna. Det är sannerligen en spännande och faktiskt till stora delat positiv tid vi lever i, aldrig har vi över hela jordklotet levt så fredligt och med ett så spritt välstånd.

I vår del av världen, Europa, ser det inte så positivt ut, speciellt som vi tenderar att blunda för det positiva som skett t ex i Polen och Baltikum. Skall vi hävda oss i Europa och Skåne handlar det om en del grundläggande saker.

Till att börja med måste vi ha ordning i våra finanser, vi kan inte leva på kredit. I Sydeuropa kan vi se hur tuff resan kan bli. Vi måste vårda det vi byggt upp och här har vi också i Sverige syndat, det syns t ex i järnvägsnätet.

Vi måste fortsätta att hävda oss i den globala kunskapsekonomin. För det handlar allt mer om förmågan att använda kunskap på nya sätt i alla verksamheter. Ofta skapas själva produkten i mötet med kunden. Det ställer helt nya krav oavsett om vi kallar kunden för patient, turist, brukare eller samarbetspartner

Infrastrukturen spelar en avgörande roll. Vårt arbete med ett Skånepaket fortsätter och här vill jag understryka hur viktigt det är att vi bedriver detta arbete tillsammans med de skånska kommunerna och med brett stöd i Regionfullmäktige. Regeringen har i infrapropositionen visat att man vill satsa mer och man vill satsa utifrån vad som är bäst för Sverige ur ett kapacitetsperspektiv. Bättre infrastruktur i Skåne är en satsning för Sverige. Det är på samma vägar och järnvägar som 50% av den svenska exporten går ut, som Skånetrafiken håller på att fördubbla kollektivtrafikresandet och som arbetspendlingen redan har skapar Sveriges näst största arbetsmarknad. Saker och ting hänger ihop, det bör göra det också i Rosenbad. Det som är bra för Skåne är också bra Sverige.

Lågtrycket som kommit in från söder innebär också en oroande ökning av antalet varsel i Skåne. Därtill kommer den delvis knepiga situation vi redan har på arbetsmarknaden. Som OECD lyfte fram i sin rapport har vi en för låg sysselsättningsgrad i Skåne. Samtidigt råder det en situation där den samlade sysselsättningen precis som i riket aldrig har varit större, trots finanskrisen 2008-2009. Därtill kommer pensionsavgångar som kommer att beröva många både privata och offentliga arbetsgivare på gammal beprövad kompetens. I andra ändan finns det allt fler ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden och samtidigt har vissa företag svårt att finna folk.

För att motverka denna utveckling har vi under året startat upp Kompetenssamverkan Skåne och vi kommer att öka våra insatser tillsammans med andra aktörer på detta område. Vi arbetar både strategiskt med kompetensförsörjningutmaningen och bidra med projekt som Kompetensare 2.0 för att här och nu påverka utvecklingen.

Femklöverns målsättningen är att under 2013 skapa en jobbpakt för Skåne tillsammans med övriga aktörer.

På miljöområdet kommer arbetet under 2013 att fortsätta med kraft på biogasområdet, därtill kommer en satsning på hållbara transporter och hållbart och produktivt jord- och skogsbruk. I klimatsamverkan Skåne tar vi över ordförandeklubban med ambitionen att göra mer tillsammans med andra i Skåne.

Arbetet med den kommande regionala utvecklingsstrategin intensifieras under 2013 och diskussionen om Skånes framtidsmöjligheter vidgas till en bredare krets såsom den idéburna sektorn och arbetsmarknadens parter. Mycket samverkan sker också med de skånska kommunerna inom Strukturbild Skåne, där bilden av den flerkärniga miljonstaden börjar sätta sig.

Avslutningsvis vill jag framföra ett stort tack till de medarbetare jag har förmånen att arbeta med. Vi har i Skåne fantastiska möjligheter. Visst kan himmelen se lite mörk ut, men är det någonstans i Europa som vi skall kunna fixa utmaningarna så är det i Skåne. Med lite hjälp från regering och riksdag så kommer solen att skina igen över gula rapsfält.