Vecka 48  – 28 nov till 4 dec

28 nov – Temakonferens kommunförbundet och Region Skåne (Lund), Alliansmöte RUN, gruppmöte inför RF (Kristianstad)

29 nov – Regionfullmäktige (Kristianstad)

30 nov – Nordisk infrastrukturkonfererns (Helsingborg)

1 dec – Framtidens infrastruktur i Skandinavien (Helsingborg), nattåg till Stockholm

2 dec – Politikerforum regional utveckling (Stockholm), tåg hem till Skåne

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

En giljotin på företagsamheten i Sverige

Startsida » Skåneforum » En giljotin på företagsamheten i Sverige
Publicerad den 21 november 2016 i Skåneforum, Skånska Dagbladet och Kristianstadsbladet

DEBATT. Den så kallade 3:12-utredningen har lämnat sitt betänkande till regeringen. Förslagen från utredningen innebär skatteskärpningar på närmare 5 miljarder kronor, frågan är nu vad som kommer att hända om drivkrafterna för småföretagande slås undan med höjda priser för konsumenterna och otrygghet för landets småföretagare som följd.

I många skånska kommuner utgör småföretagen en stor andel av näringslivet, en del förblir små medan andra utvecklas till större globala företag med 10 000-tals anställda.

Bland våra nyanlända medborgare märks ett stort intresse för att driva egna företag, något som gynnar integrationen. Det är av största vikt för kommunernas och deras medborgares framtid att detta kan fortsätta. Om ändringarna av 3:12 reglerna införs kommer en straffbeskattning påverka alla de småföretagare som med hårt arbete utvecklar sina företag och därmed också våra kommuner. Vi moderater i de skånska kommunerna har lyssnat och kommer göra allt vad vi kan för att inte reglerna ska införas.

Sverige har cirka 290 000 små företag som anställer över 800 000 människor. Att starta och driva ett företag gör de flesta för att förverkliga en idé som man länge gått och burit på. Att arbeta som småföretagare medför mycket glädje men också oerhört stort ansvar för sig själv och den egna familjen. Så länge man är frisk och har många kunder är det en trivsam situation men innan man når dit är det många som arbetar långt mer än 40 timmar per vecka, tar ut lite lön om ens någon och inte sällan arbetar när man är sjuk. För till skillnad från att vara statligt anställd, där det finns vikarier och man saknar kunder som kräver leverans eller potentiella kunder som måste bearbetas, har småföretagaren alla dessa utmaningar att hantera.

Belöningen för detta risktagande heter i bästa fall utdelning och om det går riktigt bra kan utdelning ges av halva lönekostnaden med 20 procents beskattning, vilket enbart ett fåtal företagare kan dra nytta av. Med de föreslagna nya reglerna kommer över 66 000 småföretagare att kraftigt drabbas av den försämrade förenklingsregeln vilket ger dem en minskad utdelning då möjligheten till detta sjunker med 40 procent.
Översynen av 3:12 reglerna har ett tydligt direktiv – att öka skattetrycket och detta har utredningen lyckats med då skattetrycket förväntas öka med 5 miljarder kronor om året om regeländringarna går igenom. Det som helt har förbisetts är att drivkraften för att vara småföretagare helt raderas ut. Riskerna med att driva ett litet företag med ojämna intäkter, inga vikarier vid sjukdom eller kundfakturor som inte betalas står inte i paritet med de förslag som utredningen lagt fram. Utredningen som omfattar över 500 sidor har så många komplexa beräkningar att varje småföretagare måste anlita skattekonsulter för att planera sin ekonomi så de kan överleva i framtiden. Att jämföra en småföretagare med en vanlig löneanställning visar hur lite förståelse regeringen har för vad som krävs för att skapa arbeten och välstånd i Sverige.
Det är inte bara småföretagarna som drabbas av förändringarna av 3:12 reglerna. De flesta människor handlar tjänster och varor av småföretag idag och gör det för att priserna är överkomliga. Om de nya reglerna får genomslag finns det två alternativ för småföretagaren. Antingen accepterar småföretagaren en real lönesänkning om 5 till
8 000 kr/mån och chans till vinstutdelningar i framtiden eller så är småföretagaren tvungen att kraftigt höja sina priser vilket medför färre kunder och till sist en nedmontering av företaget eller så kommer priserna gå upp på allt ifrån bröd och smör till städtjänster och kvalificerade konsulttjänster.

I praktiken kommer regelförändringarna medföra en skärpning av lönekravet för många företagare, i värsta fall från 47 000 kr/mån till 74 000 kr/mån vilket är helt verklighetsfrämmande i många branscher och regioner.
Moderaterna värnar om människans frihet och om att människor ska stimuleras att starta och driva företag där nästan en miljon människor får ett ordentligt arbete. Alla svenskar kan inte arbeta i de stora företagen som inte påverkas av de nya regelförändringarna eller vara en statligt anställd tjänsteman som ersätts med vikarier om man skulle bli sjukskriven.

Sverige är på väg in i en framtid där drivkraft, risktagande och eventuell belöning i form av utdelning inte accepteras – Jantelagen har alltså slagit sina järnklor än hårdare i Sverige. Det är en mycket farlig väg nu när storbolagen lägger ner sina fabriker och flyttar verksamheten utomlands. Sverige behöver både storföretagen men även alla de småföretag som en gång i framtiden kan bli ett storföretag. Förslaget kommer innebära kortsiktigt klirr i kassan för staten men på sikt kommer istället minskat företagande hämma utveckling och innovation i Sverige och medföra minskad tillväxt. När Sverige behöver en politik för bättre näringslivsklimat agerar regeringen precis tvärtom.

I många skånska kommuner utgör småföretagen en stor andel av näringslivet. Bland våra nyanlända medborgare märks ett stort intresse för att driva egna företag, något som gynnar integrationen. Det är av största vikt för kommunerna och deras medborgares framtid att detta kan fortsätta. Vi moderater i de skånska kommunerna har lyssnat och kommer göra vad vi kan för att inte de nya reglerna ska införas.

Översynen av 3:12-reglerna har ett tydligt direktiv att öka skattetrycket och detta har utredningen lyckats med då skattetrycket förväntas öka med 5 miljarder kronor om året. Riskerna med att driva ett litet företag med ojämna intäkter, inga vikarier vid sjukdom eller kundfakturor som inte betalas står inte i paritet med de förslag som utredningen lagt fram.

Utredningens komplexa beräkningar gör att småföretagarna måste anlita skattekonsulter för att planera sin ekonomi för att överleva. Att jämföra en småföretagare med en vanlig löneanställning visar hur lite förståelse regeringen har för vad som krävs för att skapa arbeten och välstånd i Sverige.

De flesta människor handlar tjänster och varor av småföretag för att priserna är överkomliga. Om de nya reglerna får genomslag finns det två alternativ för småföretagaren, antingen accepteras en real lönesänkning eller så blir det tvunget att kraftigt höja priserna. I praktiken kommer förändringarna medföra en skärpning av lönekravet för många företagare, i värsta fall från 47 000 kronor/månad till 74 000 kronor/månad vilket är helt verklighetsfrämmande i många branscher och regioner.
Moderaterna värnar om människans frihet och om att människor ska stimuleras att starta och driva företag. Alla svenskar kan inte arbeta i de stora företagen som inte påverkas av de nya reglerna eller vara statligt anställda. Sverige är på väg in i en framtid där drivkraft, risktagande och eventuell belöning i form av utdelning inte accepteras. Det är en mycket farlig väg nu när storbolagen lägger ner sina fabriker och flyttar verksamheten utomlands.
Förslaget kommer innebära kortsiktigt klirr i kassan för staten men på sikt kommer i stället minskat företagande hämma utveckling och innovation i Sverige och medföra minskad tillväxt. När Sverige behöver en politik för bättre näringslivsklimat agerar regeringen precis tvärtom.

Péter Kovács(M)

kommunstyrelsens ordförande, Höganäs

Christian Sonesson(M)

kommunstyrelsens ordförande, Staffanstorp

Ninnie Lindell(M)

oppositionsråd, Bjuv

Anna Palm(M)

kommunalråd, Höör

Mikael Rubin

(M), oppositionsråd, Trelleborg

Olof Röstin(M)

kommunalråd,Svalöv

Kenneth Dådring(M

oppositionsråd, Klippan

Carina Wutzler(M)

kommunstyrelsens ordförande, Vellinge

Henrik Wöhlecke (M

kommunalråd, Eslöv

Pär Palmgren (M)

oppositionsråd, Hässleholm

Anders Johnsson (M)

oppositionsråd, Burlöv

Lars Johnsson (M)

oppositionsråd, Simrishamn

Per-Martin Svensson (M)

vice ordförande kommunstyrelsen, Tomelilla

Christer Wallin (M)

oppositionsråd, Lund

Pia Almström (M)

kommunstyrelsens ordförande, Kävlinge

Patrik Ottosson (M)

gruppledare, Bromölla

Birgitta Persson (M)

vice ordförande kommunstyrelsen, Landskrona

Robin Holmberg (M)

oppositionsråd, Ängelholm

Carina Zachau (M)

kommunstyrelsens ordförande, Örkelljunga

Patrik Ströbeck (M)

vice ordf. kommunstyrelsen, Perstorp

Pontus Lindberg(M), regionråd Region Skåne

Peter Danielsson (M)

kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg

Stefan Lundgren (M)

kommunstyrelsens ordförande, Sjöbo

Eva Lindholm(M)

gruppledare, Hörby

Torbjörn Tegnhammar(M)

oppositionsledare, Malmö

Carl-Magnus Nilsson (M)

gruppledare, Osby

Johan Bolinder (M)

oppositionsråd, Skurup

Anders Berngarn (M)

kommunstyrelsens ordförande, Lomma

Peter Johansson (M)

oppositionsråd, Kristianstad

Pontus Pålsson(M), gruppledare, Åstorp

Linda Allansson Wester (M)

kommunstyrelsens ordförande, Svedala

Carl Johan Sonesson (M)

oppositionsledare, Region Skåne

Kristina Bendz(M), oppositionsråd, Ystad

Patric Åberg (M)

kommunstyrelsens ordförande, Östra Göinge

Christer de la Motte (M)

gruppledare, Båstad

Publicerat i Debattartikel | Märkt | Lämna en kommentar

Vecka 47 – 21 till 27 nov

21 nov – Presidieberedning regionala utvecklingsnämnden, styrgrupp ”Grön regional utveckling”, besök av Unionen (Kristianstad)

22 nov – Utvecklingssamtal, M-korridorsmöte (Kristianstad) , styrgrupp Färdplan Biogas (Malmö)

23 nov – Strukturbild Skåne lansering av PM om social hållbarhet, möte med M i Västra Götaland och Stockholms Stads Landsting (Malmö)

25 nov – Möte med Strukturfondpartnerskapet Skåne/Blekinge (Malmö) 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vecka 46 – 14 till 20 nov

15 nov – Utvecklingssamtal, utökad Alliansledning (Kristianstad), Sydostlänken (Olofström)

16 nov – Inställt, orsak okänd, – Regionalt superbusskoncept (Kristianstad)

17 nov – Tåg till Stockholm, Vad håller på att hända med hela folkets järnväg? (Stockholm), nattåg mot Skåne

18 nov – Utvecklingssamtal (Kristianstad)

19 nov – Lördagskafe hos M i Ängelholm (Storgatan 21,  Ängelholm)

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

Trafikproblemen – så gör vi för att lösa dem

Publicerad i KvP den 10 nov 

Alliansen vill lyfta den skånska infrastrukturen

Så sent som i tisdags (8/11) stod tågtrafiken mellan Hässleholm och Kristianstad stilla vilket påverkade trafiken mot Blekinge och Karlskrona. Fredagen före det drabbades stambanan av ett stopp vid Alvesta samtidigt som det var stora förseningar på Västkustbanan mellan Malmö och Helsingborg. På E6 och E22 kring Malmö, Lund och Helsingborg skapar trängseln nästan dagligen köer och olyckor.

Skåne behöver en satsning på både järnväg och vägar – och för den delen på cykelvägar. Kommunikationerna måste klara kraven från en växande befolkning som pendlar till jobb och skolor, reser till affärer och fritidsaktiviteter eller till en dag i naturen. Vi behöver en balans mellan satsningarna på väg och spår. Vi kan inte förlita oss på orealistiska förhoppningar att bilismen ska minska, utan måste hantera verkligheten.

En del kan vi bestämma själva, men det mesta kräver beslut i Stockholm. Ska vi klara det behövs ett tydligt och enigt påverkansarbete gentemot riksdag och regering. Alliansen i Region Skånes regionala utvecklingsnämnd har nu formulerat en sammanfattning där behoven beskrivs. På nämndens möte den 7/11 fick vi majoritet för detta positionspapper, och det skickas nu vidare till regionstyrelsen.

Bland de viktiga områden som lyfts fram är fyra spår på stambanan Malmö-Hässleholm och en fullt utbyggd Västkustbana. Men också bättre kapacitet på Skånes motorvägar och viktiga länsvägar. Tre körfält i varje riktning på motorvägen ger 50 procent mer plats, och kan också användas för att skilja ut den tunga trafiken när det är många lastbilar och bussar på vägen. Vi vill ha en säkrare och tryggare vägtrafik, inte en som skrämmer resenärerna.

Vi i alliansen hoppas på en bred enighet bakom dessa skånska behov. Det behövs, infrastrukturpropositionen från den rödgröna regeringen gav en mager utdelning och vi vet inte hur mycket Skåne kan tänkas få. Det finns ju risk att även tidigare bestämda projekt från alliansregeringens tid nu är hotade, som upprustningen av E22 och E65, eller Pågatågsstandard för järnvägen Malmö-Lomma.

 

Alliansen i Region Skånes regionala utvecklingsnämnd:

Pontus Lindberg (M), Kristina Bendz (M), Mats Helmfrid (M), Anna Jähnke (M), Linda Allansson Wester (M), Fredrik Axelsson (M), Andreas Bruzelius (M), Tony Rahm (M)

Inger Tolsved Rosenkvist (L)

Patrik Holmberg (C)

Josef Ander (KD)

Publicerat i Alliansen, infrastruktur, Region Skåne, Tillväxt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Positionspapper infrastruktur i Skåne

På dagens sammansträde med regionala utvecklingsnämnden i Malmö la alliansen fram följande positionspapper som gick igenom. Detta är nu Region Skånes officiella ståndpunkter inför kommande infrastrukturproposition och arbetet som nu går igång. Ett balanserat förslag om både väg-, järnväg-, sjö- och flygtransporter. Tråkigt att inte S+MP ville jobba för hela Skåne och se behoven som finns bl a på väg E6.

Skånes utgångspunkter

POSITIONSPAPPER

Förbättrade kommunikationer inom Skåne, med resten av landet och med världen i övrigt är en grund för det öppna Skåne vi eftersträvar. Investeringar i vägar och järnvägar underlättar en mobilitet som för oss närmare varandra.

Avstånden inom Skåne krymper, samtidigt blir det närmare till resten av Sverige och Europa, speciellt via Copenhagen Airport och Fehmarn Bält-förbindelsen. Kopplingarna över sundet knyter södra Sverige till Europa och världen samt bidrar starkt till utvecklingen i Skåne.

Malmö, Lund och Helsingborg är starka tillväxtmotorer med en central roll för hela Skånes utveckling. Möjligheten att bo i hela Skåne ger invånare förutsättningar att leva ett gott och hållbart liv. Högklassig kollektivtrafik i och förbättrade kollektivtrafikkopplingar till våra största städer är avgörande för hållbar pendling, vilket är en förutsättning för en hållbar utveckling. Det flerkärniga Skåne med sina tillväxtmotorer, regionala kärnor och dess omland binds ihop av vägar, järnvägar och kollektivtrafik som idag är hårt belastade och drabbade av störningar, inte minst eftersom underhållet är eftersatt.

Skåne står inför många utmaningar och möjligheter. Regionen utmärks av en stark befolkningstillväxt och har tagit ett stort nationellt ansvar för flyktingmottagandet. Skåne har en låg sysselsättning och en tudelad arbetsmarknad trots ett expansivt näringsliv och satsningar på världsledande forskning.

Ett attraktivt, tillgängligt och pålitligt transportsystem möjliggör för boende, verksamma och besökare att resa och uppleva Skåne samt tillförsäkrar transporter av varor. Nya incitament skapas för bostadsbyggande och kollektivtrafik som ger fler människor tillgång till en större arbetsmarknad. Skåne tidsförtätas och förutsättningarna för integration och social hållbarhet ökar. Kraftfulla satsningar i Skåne bidrar till en god utveckling för hela Sverige.

Regeringen har nu lagt en infrastrukturproposition för perioden fram till 2029. Det finns skäl att vara orolig inför bristande finansiering relativt behoven av såväl underhåll av dagens infrastruktur och nya investeringar.

I arbetet med prioriteringar har Region Skåne och Skånes alla kommuner varit involverade. Positionspapperet bygger på det remissvar Skåne tidigare presenterat och på tidigare strategier och skrivelser. Den trafikcharter som Greater Copenhagen and Skåne Committee antagit är central och poängterar bland annat motorvägsupprustning, fungerande järnvägar och snabba tågförbindelser.

 

Inriktning för Skånes transportsystem 2019 – 2029

Transportsystemets användare är människan och dess syfte är att transportera människor och varor. Men nyttjandet behöver ske på ett resurseffektivt sätt för miljö och klimat. Den infrastruktur som byggdes för gårdagens transportsystem behöver också användas för morgondagens transporter. Transportsystemet behöver vara trafiksäkert så att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken samtidigt som det också ska vara tryggt att färdas, vänta och byta färdmedel.

Överbelastade vägar leder oundvikligen till fler olyckor och avskräcker människor från pendling och nödvändiga resor. Trafiksäkerheten är av viktigaste kraven. Järnvägen ska fungera: Resenärerna måste kunna lita på tågtrafiken.

Transportsystemet i Skåne ska vidareutvecklas till att stärkas som tillgång för alla: boende, verksamma, näringsliv, besökare och turister. Genom en god kvalitet och ett transportslagsövergripande synsätt som tar hela resan i beaktning för såväl personer som gods ska vardagslivet och livskvaliteten öka. Transportsystemet behöver utvecklas för att bättre bidra till en sammanhängande arbetsmarknad, underlätta studiependling, skapa möjlighet för kulturupplevelser, umgänge med släkt och vänner, tillgängliggöra rekreation och naturområden och möjliggöra effektiva transporter. Att satsa på transportsystemet i Skåne bidrar till Sveriges utveckling som helhet.

I omställningen mot ett klimatneutralt transportsystem ska Skåne ligga i framkant och driva utvecklingen. Teknikutvecklingen kommer att påverka transportsystemet och bidra till att öka andelen hållbara resor och transporter. Skåne ska dra nytta av den starka innovationskraft som finns i regionen för utveckling av transportsystemet. Vi ska också arbeta vidare på att skapa ett transporteffektivt samhälle genom att integrera infrastruktur i samhällsplaneringen. Planering av bostadsbyggande behöver sammankopplas med planeringen av infrastruktur.

Utvecklingen och omställningen av transportsystemet i Sverige behöver ske på ett resurseffektivt sätt där vi måste värna och bevara befintliga strukturer. Utvecklingen behöver ske genom bättre underhåll, styrning och optimering av transportsystemet. Skåne ser ett behov av en nationell plan för underhåll med regionalt inflytande. Kapacitetssituationen på järnväg och väg i Skåne är ansträngd, detta accentueras av eftersatt underhåll. Bristande underhåll, inte minst i järnvägssystemet, orsakar stora problem för resenärerna och hindrar utvecklingen av ett hållbart transportsystem. Resurserna till underhåll och reinvestering behöver öka. Skåne måste ha ett robust järnvägssystem som resenärerna litar på. Det är helt avgörande för en fortsatt utveckling av tågtrafiken. Alla ambitioner Skåne har för kollektivtrafiken och dess fortsatta utveckling riskeras av det bristande underhållet.

Det är svårt att se att en kraftigt upprustad eller helt nybyggda stambanor kan ske utan lånefinansiering i enlighet med Sverigeförhandlingens förslag. Säkerställ en samlad, gränsöverskridande planering av transportsystemet i Öresundsregionen där regeringarna i Sverige och Danmark bör ta initiativ till en gemensam infrastrukturkommission.

Skåne ska ha Sveriges bästa kollektivtrafik. En attraktiv och pålitlig kollektivtrafik ställer krav på infrastruktur och underhåll samt att hela resan från dörr till dörr tas i beaktning. Kapacitetsförstärkningar krävs för prioriterad framkomlighet för kollektivtrafiken i Skånes tre tillväxtmotorer Malmö, Lund och Helsingborg samt den gemensamma tillväxtmotorn Hässleholm/Kristianstad kommer att krävas. Tillgängligheten i våra tillväxtmotorer är en central del i även den regionala tillgängligheten, där kollektivtrafiken behöver prioriteras. Lokala satsningar på kapacitetsstark kollektivtrafik har tydliga regionala och nationella effekter.

Cykeln i Skåne har en roll i omställningen till ett hållbart transportsystem med goda effekter för rekreation/turism, jämlikhet, folkhälsa samt attraktivare livsmiljöer med minskad trängsel, buller och utsläpp. Säkerheten för cyklister ska förbättras. Genom tydliga prioriterade stråk även mellan tätorter möjliggörs pendling, turism med besöksmål och rekreativa cykelleder. Goda kopplingar till hållplatser och stationer gör cykeln till en viktig del i kollektivtrafiken. Det ska finnas plats för cyklar i kollektivtrafikens fordon och stöldskyddet i och vid stationer ska utvecklas.

 

Fyrstegsprincipen

Vid utformandet av Skånes utgångspunkter har fyrstegsprincipen tillämpats. Fyrstegsprincipen innebär att man ser över lösningar i steg för att lösa ett problem eller behov och syftet är att uppnå ett resurseffektivt angreppssätt.

Steg 1 – Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

Steg 2 – Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

Steg 3 – Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer, till exempel trimningsåtgärder. Trimningsåtgärder är ofta mindre investeringsåtgärder som avser att skapa mer kapacitet i systemet. På vägsidan handlar det exempelvis om nya eller förbättrade påfarter, cirkulationsplatser, breddning av körbanor etc

Steg 4 – Bygg nytt.

Beroende på behovet leder detta till att skilda delar av det skånska transportsystemet kräver åtgärder som når olika steg. En ny Öresundsförbindelse, utbyggnaden till fyra spår mellan Lund och Hässleholm, och dubbelspår på Västkustbanan, samt bredning av vägbanor till fler körfält på motorvägarna, eller 2+1 väg är exempel då steg 4 är nödvändigt. Det förutsätter förstås att tidigare steg prövats, vilket skett.

 

Säkerställ genomförande av objekt i nationell plan 2014-2025

Stå fast vid de åtaganden som tagits i nuvarande plan!

Säkerställ att befintliga åtgärder i nuvarande nationell plan genomförs, bundna namngivna projekt: Södra stambanan Malmö-Lund, Västkustbanan Ängelholm-Maria, persontrafik på Söderåsbanan och Lommabanan och E22 Linderöd -Vä samt projekt Kontinentalbanan, Trafikplats Lund S, E22 Fjälkinge-Gualöv och E65 Svedala-Börringe. Även utpekade trimningsåtgärder och hastighetshöjningar ska säkerställas på Ystad/Österlenbanan samt Skånebanan.

Säkerställ att de åtta stråken för Regionalt superbusskoncept i Skåne genomförs för att binda samman Skåne, komplettera järnvägen och möjliggöra för attraktiv och högkvalitativ arbets- och studiependling med kollektivtrafik. Regionalt superbusskoncept innebär infrastrukturåtgärder både på det nationella och regionala vägnätet. Skåne ska arbeta för att Trafikverket ska tillförsäkra möjlighet att använda nationella medel för konceptets ändamålsenlighet och åtgärdens effekt och inte efter väghållaransvar.

 

 

Sverigeförhandlingen

De skånska utgångspunkterna i Sverigeförhandlingen är ytterligare en grund för arbetet med den skånska infrastrukturen inom nationell plan samt regeringsförslag angående Sverigeförhandlingen och andra särskilda infrastrukturinvesteringar, som den andra Öresundsförbindelsen. I den prioriterades:

Höghastighetsbanans sträckning i Skåne ska i ett första utbyggnadssteg ha stationer i Malmö, Lund och Hässleholm.

Byggnationen av höghastighetsbanan ska starta söderifrån, för att undanröja de stora flaskhalsarna i det nationella och regionala järnvägssystemet och i den av EU prioriterade ScanMed-korridoren.

Skånebanan ska ha konkurrenskraftiga restider, för att koppla Helsingborg och Kristianstad till höghastighetsbanan samt för att koppla samman de två arbetsmarknadsregionerna i Skåne.

Västkustbanan mellan Maria station och Helsingborg C ska ha dubbelspår, för ökad kapacitet och snabbare förbindelser på den för Skåne, Sverige och EU viktiga Västkustbanan.

Den fasta förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör ska påbörjas så snart det går. Öresundsmetron mellan Malmö och Köpenhamn är kopplad till utbyggnad av Köpenhamns metro. Vår uppfattning är att den fasta förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör ska byggas före metron, men att metron kan byggas oberoende av om en HH-förbindelse har beslutats.

 

Ett helhetsgrepp om E6 och övriga motorvägar

Motorvägarna i västra Skåne, E6, E22 och E20, är i dag hårt belastade och kräver insatser i en helhet som innefattar delar från alla delar av fyrstegsprincipen. Skåne kan här gå före och skapa moderna och intelligenta vägar. E6/E20 i Skåne kan drivas som ett pilotprojekt.

 Kapacitetshöjning med fler körfält på delar eller hela sträckan.

 Trimning av avfarter med länge på- och avfarter och undanröjande av flaskhalsar vid mottagande vägar och gator.

 Utbyggda kollektiva alternativ: kapacitetshöjning på pendeltågen samt ´försök med busspendling på motorväg.

 Fungerande trafikstyrning, realtidsinformation och dynamisk hastighetsreglering/körbaneutnyttjande hjälper att förebygga trängsel och skapa en säkrare vägsträcka.

 Styrning av den långsammare lastbilstrafiken kan bidra: Utökade omkörningsförbud, eller stärkning av alternativa vägar, bland annat väg 108 och väg 13. E65 behöver klara sin uppgift och behöver i längden 2+2-väg.

 Arbeta för en innovativ teknikutveckling kopplat till transportsystemet. Framtidens transportinfrastruktur kräver satsningar på teknik och nya lösningar för att möta de krav på förändringar om ett hållbart och fossilbränslefritt samhälle för att ställa om transportsystemet. Region Skåne deltar gärna i att utveckla och testa nya innovationer såsom intelligenta el-vägar och liknande.

 

 

 

Ytterligare viktiga insatser

 Säkerställ kapacitetsåtgärder på befintlig stambana för ökad trafikering och robusthet med syfte att möjliggöra utvecklad regional kollektivtrafik i kombination med ny stambana. Södra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägsförbindelser för såväl persontransporter som gods där åtgärder krävs i Skåne, främst mellan Lund och Hässleholm, för att upprätthålla funktionalitet och stärka den regionala och nationella trafiken.

 Säkerställ kapacitetsåtgärder på Ystadbanan/Österlenbanan med åtgärder för ökad robusthet och kapacitet för att utveckla ökad trafikering. Järnvägssträckan är viktig för att binda samman östra och västra Skåne, stråket är viktigt även för gods mot Östersjön och vidare ut i Europa.

 Utveckling av Lommabanan med nya stationer och trafikering.

 Säkra och utveckla kommunikationerna till de skånska flygplatserna, inklusive Köpenhamn/Kastrup. Fungerande kollektivtrafik, planera för spårbunden trafik till Ängelholms flygplats och Malmö Airport/Sturup.

 

 

 

 Undersöka och utreda tillgängligheten till Skånes största hamnar, bland annat hamnarna i Helsingborg, Trelleborg, Ystad och Malmö. En god tillgänglighet är viktig för stadsutveckling och näringslivet. En lösning söks för Europaväg 65 på Dragongatan i Ystad,

 Superbusskonceptet är en framkomlig väg både att ge snabba förbindelser motsvarade tåg för landsbygden och för att skapa konkurrenskraftig kollektivtrafik som kan ersätta bilpendling in till de större kärnorna. Båda typerna kräver samordning av infrastrukturen på såväl de nationellt viktiga vägarna, regionala vägar och kommunal gata.

 

 

 Kapacitetsförstärkning av Trelleborgsbanan och Ystadbanan med bland annat partiella dubbelspår för en ökad robusthet samt möjliggöra en ökad regional kollektivtrafik och godstrafik. Banorna är en viktig del av Skånes godstransportnät samt för att minska belastningen på omkringliggande vägnät.

 Kapacitetsförstärk och förbättra tillgängligheten på några av Skånes största stationer och bytespunkter för kollektivtrafik; Malmö C, Lund C, Helsingborg C och Hässleholm C för att tillhandahålla en attraktiv och robust kollektivtrafik i en god miljö. Säkerställ den finmaskiga tillgängligheten genom gena och säkra gång- och cykelanslutningar.

 Malmö bangård behöver säkerställas för att tillgodose behovet av godshantering bland annat som förberedelse inför den kommande Fehmarn-Bält- förbindelsen.

 Säkerställ investeringar i väginfrastrukturen för att upprätthålla framkomlighet och tillgänglighet för kollektivtrafiken och förbättra trafiksäkerheten. Till exempel avfarter och trafikplatser. Avsnitt med mycket trafik med lantbruksmaskiner och –produkter måste ha omkörningsmöjligheter eller alternativa vägar. Möjligheter för bilen att kopplas till kollektivtrafiken ska tillgodoses, bland annat genom attraktiva pendlarparkeringar.

 

 Utveckla attityd- och beteendepåverkan (Mobility Management-åtgärder) som syftar till att få fler att resa hållbart. Resurseffektiv användning av ny och befintlig infrastruktur kan bidra till förbättrad folkhälsa och minskad miljö – och klimatbelastning och är samtidigt kostnadseffektivt.

 

Publicerat i BRT/superbussar, infrastruktur, Södra stambanan | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Vecka 45 – 7 till 13 nov

7 nov – Regionala Utvecklingsnämnden (Malmö), telefonmöte inför RS

8 nov – Resa till Bryssel, möte i Bryssel om HyER

9 nov – Seminarium i Bryssel, hemresa

10 nov – Regionstyrelsen (Kristianstad)

11 nov – Kompenssamverkan Skåne (Malmö), Kreativa Skåne (Malmö)

12 nov – Utbildningsdag Moderaterna (Kristianstad)

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

Vecka 44 – 31 okt till 6 nov

31 okt – Studiebesökt hos LRF Skåne (Höör), studiebesök hos Gunnarshögs gård (Stockamöllan)

1 nov – Korridorsmöte, regionstyrelsens arbetsutskott (Kristianstad)

2 nov – Resilient Regions (Malmö), intervju (Kristianstad)

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Mer till vägunderhåll!

Publicerat i Tillväxt | Märkt | Lämna en kommentar

Vecka 43 – 24 till 30 oktober

24 okt – Budgetfullmäktige (Kristianstad)

25 okt – Budgetfullmäktige (Kristianstad)

26 okt – Möte med FIRS (Forsknings- och innovationsrådet Skåne) (Kristianstad)

27 okt – Möte med Alliansen i RUN (Malmö)

28 okt – Möte med stambanan.com (Hässleholm)

Publicerat i Min politiska kalender, Okategoriserade | Märkt | Lämna en kommentar