EU-medel för tillväxt!

Den nya programperioden för EU:s struktur- och investeringsfonder 2014–2020 är i gång. Projektidéer har prövats i veckan i Karlskrona. Fem miljarder kronor, inklusive medfinansiering, ska användas i Blekinge och Skåne. Bland annat för att stärka konkurrenskraft, bidra till hållbar tillväxt och öka social delaktighet. För även hos oss i en välutvecklad del av EU finns det behov av stöd. Det handlar om insatser för att främja en god tillväxt, som vi lokalt förankrade och folkvalda politiker har prioriterat i regionala utvecklingsstrategier.

Vår uppgift är att ta ansvar för samhällets sammanhållning och göra förändring möjlig, men inte att styra och ställa i varje detalj. Med pengar från EU-fonderna kan våra egna medel växlas upp och ge så mycket mer. Det kan handla om den digitala agendan för att bygga snabbt bredband även till byarna på landsbygden eller om högspecialiserade insatser för att öka innovationsförmågan i företag med spetskompetens. Men det bör lika mycket handla om att sprida och dra nytta av lärdomar från till exempel Blekingenätverket för att skapa hållbara, personoberoende strukturer för kompetenssamverkan.

Insikten är stor om att vi tillsammans med akademin, näringslivet och den idéburna sektorn i ett ständigt förbättringsarbete måste göra och vilja verklig förändring. Världen krymper, möjligheterna växer. Då måste vi å ena sidan bevara det vi har, satsa på det som fungerar för att låta det bli ännu bättre, men å andra sidan också våga lämna gamla, illa fungerande strukturer för att utforma nya.

I Blekinge och Skåne är vi i stort behov av att öka både sysselsättningsgraden och produktiviteten. Med beprövade metoder hoppas vi att det ska bli lättare för fler unga att få sysselsättning.

Under den gångna programperioden 2007–2013 har vi sett många goda exempel på vad som kan göras. Det har varit allt från storslagna utvecklingsprojekt som TITA med ESS och Max IV i Lund till kombitransportprojekt i Skåne/Blekinge och Blekinges interaktiva ubåtshus. Dessa och andra har gett både direkta och indirekta effekter. Kontaktytor mellan olika aktörer har utvecklats inom till exempel öppna innovationsarenor för sådant som cleantech och life science. Kluster har stärkts och redan starka branscher har kunnat bidra till att samverkansfördelar har uppstått i kontaktytorna mellan dem. Därigenom har potentialen att utvecklas blivit bättre för små och medelstora företag, vilket i förlängningen har gett fler en möjlighet att bli en del av arbetsmarknaden.

Projektpengarna från EU fungerar här som såddkapital, för att ta den jämförelsen. Men lika mycket som varje riskkapitalist är mån om att inte så på ofruktbar jord är det av största vikt att de projekt som beviljas EU-medel är så livskraftiga att de snart står på egna ben. Framtiden får inte springa ifrån oss. Vi får inte gå i fel riktning. Att då få en möjlighet att låta de som verkligen kan sin sak också utforma projekt som fungerar känns tryggt. strukturer för kompetenssamverkan.

Insikten är stor om att vi tillsammans med akademin, näringslivet och den idéburna sektorn i ett ständigt förbättringsarbete måste göra och vilja verklig förändring.

Världen krymper, möjligheterna växer. Då måste vi å ena sidan bevara det vi har, satsa på det som fungerar för att låta det bli ännu bättre, men å andra sidan också våga lämna gamla, illa fungerande strukturer för att utforma nya.

I Blekinge och Skåne är vi i stort behov av att öka både sysselsättningsgraden och produktiviteten. Med beprövade metoder hoppas vi att det ska bli lättare för fler unga att få sysselsättning.

Under den gångna programperioden 2007–2013 har vi sett många goda exempel på vad som kan göras. Det har varit allt från storslagna utvecklingsprojekt som TITA med ESS och Max IV i Lund till kombitransportprojekt i Skåne/Blekinge och Blekinges interaktiva ubåtshus.

Dessa och andra har gett både direkta och indirekta effekter. Kontaktytor mellan olika aktörer har utvecklats inom till exempel öppna innovationsarenor för sådant som cleantech och life science. Kluster har stärkts och redan starka branscher har kunnat bidra till att samverkansfördelar har uppstått i kontaktytorna mellan dem.

Därigenom har potentialen att utvecklas blivit bättre för små och medelstora företag, vilket i förlängningen har gett fler en möjlighet att bli en del av arbetsmarknaden.

Projektpengarna från EU fungerar här som såddkapital, för att ta den jämförelsen. Men lika mycket som varje riskkapitalist är mån om att inte så på ofruktbar jord är det av största vikt att de projekt som beviljas EU-medel är så livskraftiga att de snart står på egna ben.

Framtiden får inte springa ifrån oss. Vi får inte gå i fel riktning. Att då få en möjlighet att låta de som verkligen kan sin sak också utforma projekt som fungerar känns tryggt.

Pontus Lindberg (M)
Ordf. Strukturfondpartnerskapet Skåne/Blekinge 2011-2014
Regionråd Region Skåne

Annonser
Det här inlägget postades i Debattartikel, ESS, EU, Strukturfondpartnerskapet Skåne-Blekinge, sysselsättningsgrad, Tillväxt och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s