Anförande vid debatt om ”Transport och infrastruktur” i Regionfullmäktige 17 juni 2013

(Det talade ordet gäller! – dvs det här hann jag inte med att säga till 100 %)

Fru ordförande,

Sambandet mellan växande BNP och ett ökat transportarbete är mycket stark. Argumenterar vi som politiker för mindre transportarbete får vi också ta diskussionen med väljarna om effekterna av minskande resurser och sämre välfärd. Det är de negativa effekterna av transportarbetet som vi skall bekämpa, dvs. främst utsläpp och trafikolyckor.

De senaste 160 åren har vårt samhälle genomgått dramatiska men framförallt positiva förändringar. Genom satsningar på infrastruktur, med start i järnvägssystemet och den industriella revolutionen förvandlades Sverige till ett framgångsrikt välfärdssamhälle.

Vår vardag förändrades också drastiskt, tidigare hade vi bara rört oss cirka 500 meter per dag i genomsnitt. Sedan kunde vi ta oss till nästa by enkelt med cykeln; cykeln är än idag ett underskattat transportmedel, bl a därför är det viktigt att vi satsar på nya cykelvägar och bättre cykelparkeringar

Idag rör vi oss mer än 50 km i genomsnitt/dag och när vi handlar möts vi av varor som färdats över stora delar av jordklotet. Färsk frukt och grönt finns oavsett säsong. Notera att det inte betyder att vi skall avstå från att njuta lite extra av de skånska jordgubbarna och nypotatis till midsommar.

I Trafikverkets kapacitetsutredning från 2012 är det tydligt att behovet av både godstransporter och persontransporter kommer att öka de kommande decennierna. Tillväxten är inte heller blygsam, godstransporterna genom Skåne spås öka med uppemot 90%. Samtidigt utvecklas den skånska kollektivtrafiken starkt och arbetspendlingen ökar.

Tar inte den tekniska utvecklingen fart kan detta leda till ökade kraftigt ökade utsläpp, personligen är jag övertygad om att vi kommer att lösa det här. Genom Region Skånes satsning på Färdplan Biogas och våra högt ställda mål i den skånska kollektivtrafiken visar vi att det är möjligt.

Tillväxten i transportarbete är så stark att det behövs snabbare investeringar på bl a Södra Stambanan, Västkustbanan och det inre godstråket genom Skåne. Den svenska och danska staten måste också ta tag i frågan om en HH-förbindelse innan det är för sent.

Privatbilismen är inte något av ondo, tvärtom. Det är bra när folk får bestämma själv och det är bilen som får livspusslet att fungera för en stor majoritet av skåningarna och så kommer det att vara i framtiden också. Jag tycker att vi skall akta oss för att ställa olika delar av transportsystemet mot varandra. Vi skall istället göra det ännu enklare att åka kollektivt, satsa på pendlarparkeringar, nya cykelvägar och göra säkrare att färdas hit och dit i Skåne även med bil.

En av statens huvuduppgifter är den statliga infrastrukturen och för att Skånes utdelning skall bli så bra som möjligt att det viktigt att vi är samlade i Skåne.

Vi bygger vår argumentation ur två perspektiv:

Godsperspektivet

50% av värdet på den svenska exporten går ut genom Skåne och en lika stor del av importen kommer in genom Skåne. Vi har redan idag mer transitrafik än Schweiz.

3 av Sveriges viktigaste hamnar finns i Skåne och vi har dessutom ett lysande exempel på Öresundsregionens dynamik med CopenhagenMalmoPort.

Kristallkulan visar på växande transporterna över och längs Östersjön, även när Fehmarn Bält-förbindelsen är färdig.

Arbetspendlingen

Den västra sidan av Skåne är redan idag en flerkärning arbetsmarknadsregion med drygt 900 000 invånare, fullt integrerat med den danska sidan av Öresundsregionen kommer det att vara en hyfsat stor arbetsmarknadsregion även i ett europeiskt perspektiv.

Men för att öka tillväxten i Skåne måste vi knyta ihop hela Skåne till en arbetsmarknadsregion för de flesta och då är investeringar i infrastrukturen nödvändigt för ett rundare Skåne. Vi behöver ett ökat statligt engagemang i infrastrukturen inom våra tillväxtmotorer, mellan dem och till dem. Det här handlar om mycket pengar. Med en sysselsättningsgrad som i riket, dvs drygt 20 000 fler sysselsatta i Skåne, skulle BNP öka med 40-50 miljarder varje år.

För att vi skall kunna nå framgång hos regering och riksdag krävs det en skånsk samsyn. Vi har i arbetet med ett Skånepaket strävat efter detta. Vi har träffat alla skånska kommuner i samband med RUS-arbetet för att diskutera bl a infrastruktur och vi har mött kommunerna i andra sammanhang. Vi har arbetat tätt gentemot Trafikverket Region Syd, och vi har på olika sätt försökt påverka ansvarig generaldirektör, ansvariga ministern och övriga beslutsfattare.

Jag vill rikta ett speciellt tack till Christine Axelsson (S) för det goda samarbete vi har i infrastrukturfrågor och självfallet också tacka våra tjänstemän som verkligen ställer upp i vått och torrt, med Skånes bästa för ögonen.

Annonser
Det här inlägget postades i infrastruktur, Kollektivtrafik, miljö, Skånepaketet, Tillväxt och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s