En katastrof för Öresundsregionen!

Pressmeddelande

Banedanmark, det danska Trafikverket, är enligt uppgift åter starkt pådrivande för att användningen av spåren vid Copenhagen airport ska förändras. För att öka kapaciteten vill man att godståg ska passera genom tunneln och att persontågen i riktning mot Sverige ska flyttas till det godsspår som passerar flygplatsen i markplanet.

För att göra det möjligt ska en ny perrong byggas. Beslut väntas inom kort.

– Det här är en katastrof för hela Öresundsregionen, säger regionrådet Pontus Lindberg (M), ordförande i regionala tillväxtnämnden. Det förändrar drastiskt förutsättningarna för Kastrup upptagningsområde och kan leda till att trafikströmmarna styrs om. Jag har svårt för att förstå hur detta ska kunna gynna de gränsöverskridande ansträngningarna som de formulerats i det danska projektet ”Fokuserad växtdagordning”.

– Kastrup är skåningarnas internationella storflygplats, säger regionrådet Christine Axelsson (S), 2:e vice ordförande i regionala tillväxtnämnden. Det danska beskedet känns som ett slag i ansiktet mot bakgrund av hur mycket Region Skåne har engagerat sig i flygplatsens utveckling.

– Förändringen innebär att resenärer som ska åka mot Sverige får dra sitt bagage genom ankomsthall två och upp för rulltrappan och över vägen för att nå tåget, säger utvecklingsdirektör Mikael Stamming, Region Skåne. Den innebär även att alla frågetecken som kan uppkomma vid godståg i tunnel förstärks. Vad sker med farligt gods?

Mer information och kommentarer

Pontus Lindberg (M)
Regionråd och ordförande i regionala tillväxtnämnden
Tel: 0768-89 01 16

Christine Axelsson (S)
Regionråd och andre vice ordförande i regionala tillväxtnämnden
Tel: 044-309 32 37

Mikael Stamming
Utvecklingsdirektör
Region Skåne
Tel: 0768-89 07 56

Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur i Skåne. Region Skåne har cirka 32 000 anställda och omsätter cirka 38 miljarder kronor (2013).Region Skånes högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs av invånarna i Skåne

Publicerat i infrastruktur, Kollektivtrafik | Märkt , | Lämna en kommentar

Stark delårsrapport – Prognosen 239 MSEK bättre än budgeterat

Pressmeddelande

När nu bara dagar återstår av mandatperioden 2010-2014 kan vi summera regionens ekonomiska läge efter årets första åtta månader. Detta som en del av den så kallade Delårsrapporten 2014 som regionstyrelsen behandlar i dag.

Det är en mycket stark ekonomi som Femklövern lämnar efter sig.

– Ladan är full, bordet är dukat och prognoserna är positiva, säger Pia Kinhult (M), regionstyrelsens ordförande. Det är förutsättningen för att kunna lösa våra framtida utmaningar med kompetensförsörjning, investeringar och Skånes utveckling.

Prognosen för helåret 239 miljoner kronor bättre än budget
Prognosen för helåret 2014 är ett resultat på 863 miljoner kronor, vilket är 239 miljoner kronor bättre än det som regionfullmäktige fattat beslut om. Prognosen har förbättrats med 233 miljoner kronor jämfört med halvårsuppföljningen. Prognosen för helåret 2014 är även 618 miljoner kronor bättre än motsvarande prognos i förra årets delårsrapport.

Fler läkare och sjuksköterskor i Region Skåne senaste året
Vi ser en ökning av antalet anställda i vården. Delårsrapporten visar att antalet anställda i Region Skåne ökat med 436 medarbetare på ett år, mellan augusti 2013 och augusti 2014. En ökning med 1,4 procent. Och de allra flesta är vårdanställda.

Så har till exempel antalet anställda läkare i Region Skåne ökat med 72 under det senaste året, till 4152, eller med 1,7 procent. Och antalet anställda sjuksköterskor har ökat med 278, till 10 356, eller med 2,8 procent. Den totala sjukfrånvaron har under samma tid ökat något lite. Från 4,9 procent av arbetad tid i augusti 2013 till 5,0 procent av arbetad tid i augusti i år.

– Nu inrättar vi särskilda utbildningsplatser för blivande specialistsjuksköterskor inom bland annat ögon- och akutsjukvård för att både skapa bättre karriärmöjligheter för sjuksköterskor och stärka de områden där vi vet att det är svårt att rekrytera personal, säger Pia Kinhult (M).

Nettolåneskulden har minskats med två tredjedelar på ett år
Nettolåneskulden har nästan halverats sedan årsskiftet och uppgår till 1141 miljoner kronor per den 31 augusti. Jämfört med motsvarande tidpunkt 2013 har nettolåneskulden minskat med 2253 miljoner kronor. En minskning med hela två tredjedelar på ett år.

Starkt resultat efter årets första åtta månader
Resultatet för januari–augusti uppgår till 1114 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet efter två tertial och 267 miljoner kronor bättre än motsvarande resultat förra året. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 941 miljoner kronor, vilket är hela 526 miljoner kronor bättre än motsvarande resultat för samma period 2013.

Regionen lever upp till sina nya tuffare finansiella mål
På Femklöverns initiativ har regionfullmäktige under den gångna mandatperioden beslutat om nya och betydligt tuffare finansiella mål för regionen. Bland annat att Region Skånes resultat, över en femårsperiod med start 2013, minst ska uppgå till två procent av de samlade intäkterna och årligen till minst en procent.

Region Skånes prognos för helåret 2014 uppgår nu till 863 miljoner kronor eller 2,7 procent av de samlade intäkterna. Det kortsiktiga målet uppnåddes redan det första året, 2013.

Resultatet för 2013 och prognos 2014 uppgår sammantaget till 1 371 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,2 procent av de samlade intäkterna för åren 2013-2014. Därmed har Region Skåne, under Femklöverns ledning, med råge klarat det högre resultatmålet för de två första åren av de fem åren i mätperioden. Ett verkligt styrkebesked.

Regionen har klarat kraven i kömiljarden under de flesta av årets första åtta månader
Region Skåne har klarat kraven för kömiljarden på flertalet av årets första åtta månader. I maj månad var det bara Region Skåne bland de stora regionerna och landstingen som nådde excellensnivå med över 80 procent genomförda operationer inom 60 dagar. I likhet med tidigare år har målen i kömiljarden inte nåtts under sommarmånaderna juli och augusti.

I dag behandlar regionstyrelsen delårsrapporten. Därefter kommer den upp till behandling vid det första mötet med det nyvalda regionfullmäktige måndagen den 3 november.

Hela Delårsrapport 2014 finns på Region Skånes hemsida.

Mer information och kommentarer:
Pia Kinhult (M)
Regionstyrelsens ordförande
Nås via pressekreterare Johan Folin, tel: 0721-99 83 85

Region Skåne styrs sedan valet 2006 av en fempartimajoritet bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Tillsammans utgör vi Femklövern i Skåne.

Publicerat i Tillväxt | Märkt | Lämna en kommentar

Vecka 43 – 20 till 27 okt

20 okt – Möte med SP (Kristianstad)
21 okt – Möte med valanalysgrupp, förbundsstyrelse, telefonmöte gruppstyrelse (Malmö)
22 okt – Möte i Lund med WIN (Water Innovation Accelerator), RF-gruppmöte (Malmö)
23 okt – Sista regionstyrelsen för femklövern (Malmö)
24 okt – Sammanträde med Regionala Tillväxtnämnden (Malmö)

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

Jubileumsföreställning Petri Pumpa -Thomas Dreijing 60 år!

IMG_0966.JPG

(Restauratören försommaren 2014)

När det pep till i mobiltelefonen och inbjudan kom till dagens unika evenemang mitt i valrörelsen svarade jag direkt att jag ville komma. Nu i bussen ner till Malmö ser jag framemot en mycket spännande dag. Men lite nostalgisk är jag, det är med fjärilar i magen man träffar gamla arbetskamrater 20 år senare. I eftermiddag i Slottsparken i Malmö hos Peter Skogströms Mat & Vin återuppstår för en unik sittning Restaurang Petri Pumpa.

Mellan 1988 och våren 1995 jobbade jag i restaurangbranschen som servitör och hovmästare (restaurangchef), först på Centralens Restaurang i Malmö och sedan från 1990 på Restaurang Petri Pumpa i Lund.

Petri Pumpa var en avgörande del av den fantastiska utveckling som den svenska restaurangscenen genomgick under denna tid. Från ett ganska trist och lite klumpigt kök till dagens starka ställning som matland. Titta i en kokbok från 70-talet så förstår du vad jag menar.
Sverige dominerades ju av en potatiskultur sedan länge, det var rejäla rätter, ganska svaga smaker, lite grann av mellanmjölkens land, inget stack ut, och var det fint var det mest dyra råvaror inte smakerna som var finstämda.

Thomas Dreijing kom med något nytt, en kombination av nästan bortglömda rotfrukter och färska råvaror från trakten. Det var bondens bästa skafferi och råvaror enligt säsong. Själv fattade jag inte mycket av det
här men jag drogs till kompromisslösheten. Thomas arbetade dag och natt. Den hårda kvalitetskontroll han stod för det första året har jag aldrig sett maken till, inget skulle gå ut om man inte hade spänt bågen rejält. Att Thomas hade ett förflutet som fallskärmsjägare kunde man mer än ana. Samtidigt är han fortfarande troligen den bästa chef jag haft, rak och tydligt, men med ett stort hjärta.

Här sparades det inte på ansträngningen, matsedeln skrevs om varje dag utifrån vad som fanns att tillgå. Man kunde se hur rätterna successivt utvecklades, uppläggningen blev lite bättre, lite tydligare och smakerna skarpare. Det var med stolthet man som servitör försökte sälja och presentera den mat som faktiskt svettats fram.

Vi som bara var transportkompaniet fick när varje arbetspass började en ordentlig genomgång om vad som stod på menyn och fick provsmaka vid behov. Tidigt 90-tal var precis innan matlagningsprogrammens explosion och Systembolaget höll fortfarande Sverige i ett hårt grepp. Intresset för mat var på väg upp och svenskens vinintresse var på gång. Ambitionen var med rätta hög, kanske till och med lite för hög för det akademiska Lund. Men Petri Pumpa rönte stor uppmärksamhet och många kockar som senare blivit både lagkapten i vårt gastronomiska landslag och korats till årets kock och framförallt restaurangägare själva började sin bana under Thomas vingar.

Själv har jag valt en helt annan väg genom livet, mycket snack och lite verkstad skulle man elakt kunna säga. Men trots allt att laga mat är väl enda form av praktiskt hantverk jag har någon begränsad fallenhet för och som jag försöker mig på om och om igen hemma i mitt kök.

Pulsen, det saknar jag från restaurangbranschen, känslan när det blir alldeles fullt i matsalen, när maten skall ut, osten säljas, avecbrickan skall fresta till merförsäljning mm. När det är helt fullt, men man i servisen tillsammans med köket har stenkoll och allt flyter på med ett leende på läpparna. Det saknar jag och jag saknar också nattvickningen efteråt, utvärderingen av ett arbetspass som gick riktigt bra, men som kan bli lite bättre om vi spänner bågen lite till. Den känsla blir man nostalgisk av!

IMG_3147.JPG

IMG_3148.JPG

IMG_3158.JPG

IMG_3159.JPG

IMG_3157.JPG

Publicerat i Tillväxt, turism | Märkt , | Lämna en kommentar

Vecka 42 – 13 till 19 oktober

13 okt – Presidieberedning RTN, presidieberedning RTN och Kulturnämnden, möte med revisionen (Malmö)
14 okt – Transportkonferens (Trelleborg)
15 okt – Industrinatten (Malmö)
16 okt – Inspiritationstal EU-projekt (Karlshamn), Skåneforum för moderaterna i Skåne (Malmö)
17 okt – Medlemsmöte och ledningsgruppsmöte Stambanan.com (Alvesta)

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

Allt ljusare på skånsk arbetsmarknad

Pressmeddelande

Arbetslösheten i Skåne fortsätter att minska, meddelar Arbetsförmedlingen i dag, även om minskningen är långsammare här än i riket i övrigt.

- Siffrorna bekräftar åter att Skåne är på rätt väg, säger regionrådet Pontus Lindberg (M), ordförande i regionala tillväxtnämnden. Det tillträdande regionstyret har goda förutsättningar att fortsatt pressa tillbaka arbetslösheten. Det handlar om att hålla kostnaden för att anställa nere och att arbeta konstruktivt för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Fortfarande är det stora skillnader inom regionen. Lomma har den lägsta arbetslösheten (3,6 procent) och Malmö har den högsta (15 procent).

- Orsaken är att många i Malmö inte har den utbildning som krävs, fortsätter Pontus Lindberg. Också i Malmö måste de styrande se till att fler får en gymnasieexamen. Tvångsgymnasium är dock inte lösningen. Skåne ska i stället hålla fast vid att prova olika samarbetsavtal, som till exempel det om yrkesintroduktionsplatser mellan Sveriges Kommuner och Landsting och fackförbundet Kommunal.

- Med den regionala utvecklingsstrategin, som regionfullmäktige antog med bred enighet i juni, som verktyg har Skåne bäst förutsättningar i landet för snabb jobbtillväxt. Nu krävs att den tillträdande majoriteten inleder ett konstruktivt samarbete i stället för att fortsätta svartmålningen, avslutar Pontus Lindberg.

Kontakt och mer information

Pontus Lindberg (M)
Regionråd och ordförande i regionala tillväxtnämnden
Tel: 044-309 34 72

Publicerat i arbetslöshet, Tillväxt | Märkt , | Lämna en kommentar

Försvara territoriet även mot havet!

(P1Morgon

(SR Kristianstad i arla morgonstund)

Medverkade i P1Morgon i en diskussion om stigande havsnivåer. Var tydlig med att de skånska kommunerna redan tar ansvar, men att vi vill se en bättre dialog med staten och ett större engagemang även i statliga medel.

Betonade att statens grundläggande uppgift är att skydda territoriet och att ge upp bebyggelse är en väldigt konstig signal att sända till kommuninvånarna i en rad skånska kommuner och helt fel ur ett skånskt perspektiv.

Av en ren slump svarar länsstyrelsen på förra veckans debattartikel i delvis samma ämne i dagens Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/ingen-insats-kan-ensam-losa-alla-problem-som-klimatforandringar-orsakar-vid-sk/

Publicerat i sanderosion | Märkt , | Lämna en kommentar

Vecka 41 – 6 till 12 oktober

6 okt – Möte med Perstorp och Trafikverket om väg 108 och GC-väg (Perstorp), femklövermöte RTN, RF-gruppmöte (Malmö)

8 okt – Styrgruppmöte med Ideburna sektorn (Malmö)

9 okt – Foundation Stone Cermony  ESS (Lund), Business After Work Tysk Svenska Handelskammaren (Malmö)

10 okt – Möte om Färdplan Biogas, möte mellan presidierna i Regionala Tillväxtnämnden och Kollektivtrafiknämnden (Hässleholm)

 

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

Pressmeddelande – De rödgröna skapar nya hinder!

När statsminister Stefan Löfven i dag läste upp regeringsförklaringen i riksdagen slog han bland annat fast att lagen om vårdval i primärvården ska avskaffas och att vägslitageavgifter ska införas.

– Det är positivt att Stefan Löfven ser nyttan med globalisering, rivna handelshinder och öppenhet gentemot vår omvärld, men vi måste även ha frihet för människor och företag att verka inom Sverige, säger Pia Kinhult (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne. I regeringsförklaringen var det dessutom många förslag som kostar pengar, men ingenting konkret om hur de ska finansieras.

– I Skåne har Socialdemokraterna sagt i valrörelsen att vårdvalet i primärvården ska behållas men nu öppnar partiet upp, nationellt, för att dagens lagstiftning om vårdval i primärvården ska rivas upp. Det gör mig väldigt orolig då Socialdemokraterna i Skåne av ideologiska skäl har varit emot de flesta av Region Skånes olika vårdval, säger regionrådet Carl Johan Sonesson (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

– Vägslitageavgifter är en gammal socialdemokratisk eftergift i det rödgröna samarbetet, konstaterar regionrådet Pontus Lindberg (M), ordförande i regionala tillväxtnämnden. En sådan skulle drabba alla producerande företag som är beroende av lastbilstransporter, med försämrad internationell konkurrenskraft som följd.

– Man kan också undra vilka viktiga vägbyggen i Skåne som nu kommer att nedprioriteras.

Mer information och kommentarer

Pia Kinhult (M)
Regionstyrelsens ordförande
Nås via pressekreterare Johan Folin, tel: 0721-99 83 85

Carl Johan Sonesson (M)
Regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden
Tel: 0705-08 32 33

Pontus Lindberg (M)
Regionråd och ordförande i regionala tillväxtnämnden
Tel: 0768-89 01 16

Publicerat i infrastruktur, Tillväxt, Valfrihet, Vård | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Möjligheten att strandfodra behövs inför klimatförändringar

(Publicerad i Sydsvenskan 1 okt 2014)

20140517-140203.jpg

Stranden vid Ystad Saltsjöbad efter strandfodring, juni 2014

Att suga upp sand från havets botten och lägga ut den på stränderna, strandfodra, har visat sig vara den bästa metoden.
Det är förvånande att länsstyrelsens vattenstrateg förklarat att det är tveksamt om länsstyrelsen i fortsättningen ger sitt medgivande till strandfodring.
Det skriver Hans Hanson, professor i teknisk vattenresurslära, regionråden Pontus Lindberg (M) och Christine Axelsson (S) och Ystadpolitikerna Kristina Bendz (M) och Kent Mårtensson (S).

Översvämningar och erosion blir allt vanligare på grund av stigande havsnivåer och kraftigare vågor. Just nu pågår Kustmötet 2014 där forskare och beslutsfattare från hela Sverige träffas i Kristianstad för att diskutera hållbar utveckling av strandnära områden.

De flesta länder som kan skyddar sina kuster med sand genom att använda sig av så kallad strandfodring.

Att strandfodra, suga upp sand från havets botten och lägga ut den på stränderna, har visat sig vara den bästa metoden såväl tekniskt och miljömässigt som samhällsekonomiskt. Inom EU läggs varje år mer än 30 miljoner kubikmeter sand ut på stränder. I USA är motsvarande siffra ungefär 60 miljoner kubikmeter.

Ystads kommun fick tidigare i år tillåtelse av Mark- och miljödomstolen för södra Sverige att lägga ut sand i Ystad sandskog och i Löderups strandbad. Varken Länsstyrelsen i Skåne eller någon annan remissinstans hade något emot det. Ystad fick sitt tillstånd utan förhandling.

Det är därför förvånande att länsstyrelsens vattenstrateg Pär Persson nu bland annat i Studio ett i radions P1 förklarat att det är tveksamt om länsstyrelsen i fortsättningen kommer att ge sitt medgivande till strandfodring, både i Ystad och på andra platser i Skåne. Bland annat ifrågasätter länsstyrelsen den samhällsekonomiska nyttan med denna metod. Men just den samhällsekonomiska nyttan är en av hörnpelarna i Mark- och miljödomstolens prövningsprocess. Utan att nytta påvisas ger domstolen inte något tillstånd.

Det är helt i sin ordning att länsstyrelsen anser att noggrannare analyser bör göras innan strandfodring i stor skala sker. Men att som Pär Persson förespråka ”planerad reträtt”, där kustområden gradvis får försvinna ut i havet, ter sig mycket tveksamt, särskilt som länsstyrelsen inte lägger fram några fakta kring kostnader och effekter på miljön och det omgivande samhället.

Länsstyrelsen motiverar sin tveksamhet bland annat med att strandfodring ”kan bli orimligt dyrt”, utan att ange några siffror. De cirka 3 miljoner kronor per år Ystad lägger på strandfodring motsvarar vad det kostar att riva och bygga ett nytt enfamiljshus. Alltså kan man de närmaste 100 åren flytta 100 hus för samma summa som nu läggs på strandfodring.

Det finns drygt 500 hus i Ystad sandskog. Många av dem är i farozonen om inte kustlinjen förblir där den är idag. Dessutom finns det en mängd hus inne i Ystad plus vägar, ledningar och annan infrastruktur som måste flyttas om erosion tillåts äta upp stranden. Detta blir med länsstyrelsens ord ”orimligt dyrt”.

Stranden spelar en viktig roll i kustkommunernas ekonomi. Enligt de översiktliga beräkningar som Lunds tekniska högskola har gjort när det gäller Ystad omsätter stranden cirka 440 miljoner kronor per år. Det motsvarar arbetstillfällen för cirka 310 personer. Att många av de jobb det handlar om finns inom turistrelaterade verksamheter är extra viktigt för ungdomars möjligheter till arbete. Vid en ”planerad reträtt” skulle en stor del av dessa arbetstillfällen gå förlorade.

Erfarenheter från många håll i världen visar också att en bred sandstrand är ett effektivt skydd mot stormar. I Fort Lauderdale i Florida löpte tidigare en strandpromenad med en kraftig betongmur längs stranden. Muren skadades så svårt av stormen Sandy 2012 att den fick tas bort. Stadens kustingenjörer funderade länge på hur det framtida kustskyddet borde se ut och kom fram till att en bred sandstrand var bästa skyddet. Mycket av sanden förväntas ”försvinna” under nästa storm när den lägger sig längre ut och bryter de stora vågorna innan de når stranden. När stormen bedarrat återvänder sanden till stranden.

Länsstyrelsen hävdar att ”när man väl börjat med strandfodring behöver man fortsätta med detta för all framtid”. Det behöver man inte alls. Det är precis tvärtom. Lägger man ut sand försvinner den troligtvis gradvis. Fortsätter man inte, återgår stranden till samma status den hade före sandutläggningen. Ingen har tagit skada och det finns fortfarande möjlighet att antingen lägga ut ny sand eller att göra något annat.

Strandfodring har inga negativa långtidseffekter och binder inte upp kustkommunerna för framtiden. Vid en ”planerad reträtt” finns det ingen väg tillbaka. Samma sak gäller om man lägger sten, vilket görs utmed många kuster med länsstyrelsens goda minne.

Strandfodring är den enda effektiva strategi där alla andra alternativ finns kvar. Vem vet vilka nya möjligheter till strandskydd som öppnar sig i framtiden? Vem vet om klimatet ändrar sig i en annan riktning? Sker det är det kanske bra att fortfarande ha alla vägar öppna?

Stränderna har många olika funktioner som är viktiga för kommunerna och dess invånare: rekreation och friskvård, inkomster och arbetstillfällen samt ett effektivt skydd mot erosion och översvämningar. Det är därför viktigt att möjligheten att strandfodra finns som ett skydds- och anpassningsalternativ inför framtida klimatförändringar.

Hans Hanson

Kristina Bendz

Kent Mårtensson

Pontus Lindberg

Christine Axelsson

Publicerat i Debattartikel, erosion, miljö | Märkt , , | Lämna en kommentar