Vecka 43 – 20 till 27 okt

20 okt – Möte med SP (Kristianstad)
21 okt – Möte med valanalysgrupp, förbundsstyrelse, telefonmöte gruppstyrelse (Malmö)
22 okt – Möte i Lund med WIN (Water Innovation Accelerator), RF-gruppmöte (Malmö)
23 okt – Sista regionstyrelsen för femklövern (Malmö)
24 okt – Sammanträde med Regionala Tillväxtnämnden (Malmö)

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

Jubileumsföreställning Petri Pumpa -Thomas Dreijing 60 år!

IMG_0966.JPG

(Restauratören försommaren 2014)

När det pep till i mobiltelefonen och inbjudan kom till dagens unika evenemang mitt i valrörelsen svarade jag direkt att jag ville komma. Nu i bussen ner till Malmö ser jag framemot en mycket spännande dag. Men lite nostalgisk är jag, det är med fjärilar i magen man träffar gamla arbetskamrater 20 år senare. I eftermiddag i Slottsparken i Malmö hos Peter Skogströms Mat & Vin återuppstår för en unik sittning Restaurang Petri Pumpa.

Mellan 1988 och våren 1995 jobbade jag i restaurangbranschen som servitör och hovmästare (restaurangchef), först på Centralens Restaurang i Malmö och sedan från 1990 på Restaurang Petri Pumpa i Lund.

Petri Pumpa var en avgörande del av den fantastiska utveckling som den svenska restaurangscenen genomgick under denna tid. Från ett ganska trist och lite klumpigt kök till dagens starka ställning som matland. Titta i en kokbok från 70-talet så förstår du vad jag menar.
Sverige dominerades ju av en potatiskultur sedan länge, det var rejäla rätter, ganska svaga smaker, lite grann av mellanmjölkens land, inget stack ut, och var det fint var det mest dyra råvaror inte smakerna som var finstämda.

Thomas Dreijing kom med något nytt, en kombination av nästan bortglömda rotfrukter och färska råvaror från trakten. Det var bondens bästa skafferi och råvaror enligt säsong. Själv fattade jag inte mycket av det
här men jag drogs till kompromisslösheten. Thomas arbetade dag och natt. Den hårda kvalitetskontroll han stod för det första året har jag aldrig sett maken till, inget skulle gå ut om man inte hade spänt bågen rejält. Att Thomas hade ett förflutet som fallskärmsjägare kunde man mer än ana. Samtidigt är han fortfarande troligen den bästa chef jag haft, rak och tydligt, men med ett stort hjärta.

Här sparades det inte på ansträngningen, matsedeln skrevs om varje dag utifrån vad som fanns att tillgå. Man kunde se hur rätterna successivt utvecklades, uppläggningen blev lite bättre, lite tydligare och smakerna skarpare. Det var med stolthet man som servitör försökte sälja och presentera den mat som faktiskt svettats fram.

Vi som bara var transportkompaniet fick när varje arbetspass började en ordentlig genomgång om vad som stod på menyn och fick provsmaka vid behov. Tidigt 90-tal var precis innan matlagningsprogrammens explosion och Systembolaget höll fortfarande Sverige i ett hårt grepp. Intresset för mat var på väg upp och svenskens vinintresse var på gång. Ambitionen var med rätta hög, kanske till och med lite för hög för det akademiska Lund. Men Petri Pumpa rönte stor uppmärksamhet och många kockar som senare blivit både lagkapten i vårt gastronomiska landslag och korats till årets kock och framförallt restaurangägare själva började sin bana under Thomas vingar.

Själv har jag valt en helt annan väg genom livet, mycket snack och lite verkstad skulle man elakt kunna säga. Men trots allt att laga mat är väl enda form av praktiskt hantverk jag har någon begränsad fallenhet för och som jag försöker mig på om och om igen hemma i mitt kök.

Pulsen, det saknar jag från restaurangbranschen, känslan när det blir alldeles fullt i matsalen, när maten skall ut, osten säljas, avecbrickan skall fresta till merförsäljning mm. När det är helt fullt, men man i servisen tillsammans med köket har stenkoll och allt flyter på med ett leende på läpparna. Det saknar jag och jag saknar också nattvickningen efteråt, utvärderingen av ett arbetspass som gick riktigt bra, men som kan bli lite bättre om vi spänner bågen lite till. Den känsla blir man nostalgisk av!

IMG_3147.JPG

IMG_3148.JPG

IMG_3158.JPG

IMG_3159.JPG

IMG_3157.JPG

Publicerat i Tillväxt, turism | Märkt , | Lämna en kommentar

Vecka 42 – 13 till 19 oktober

13 okt – Presidieberedning RTN, presidieberedning RTN och Kulturnämnden, möte med revisionen (Malmö)
14 okt – Transportkonferens (Trelleborg)
15 okt – Industrinatten (Malmö)
16 okt – Inspiritationstal EU-projekt (Karlshamn), Skåneforum för moderaterna i Skåne (Malmö)
17 okt – Medlemsmöte och ledningsgruppsmöte Stambanan.com (Alvesta)

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

Allt ljusare på skånsk arbetsmarknad

Pressmeddelande

Arbetslösheten i Skåne fortsätter att minska, meddelar Arbetsförmedlingen i dag, även om minskningen är långsammare här än i riket i övrigt.

- Siffrorna bekräftar åter att Skåne är på rätt väg, säger regionrådet Pontus Lindberg (M), ordförande i regionala tillväxtnämnden. Det tillträdande regionstyret har goda förutsättningar att fortsatt pressa tillbaka arbetslösheten. Det handlar om att hålla kostnaden för att anställa nere och att arbeta konstruktivt för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Fortfarande är det stora skillnader inom regionen. Lomma har den lägsta arbetslösheten (3,6 procent) och Malmö har den högsta (15 procent).

- Orsaken är att många i Malmö inte har den utbildning som krävs, fortsätter Pontus Lindberg. Också i Malmö måste de styrande se till att fler får en gymnasieexamen. Tvångsgymnasium är dock inte lösningen. Skåne ska i stället hålla fast vid att prova olika samarbetsavtal, som till exempel det om yrkesintroduktionsplatser mellan Sveriges Kommuner och Landsting och fackförbundet Kommunal.

- Med den regionala utvecklingsstrategin, som regionfullmäktige antog med bred enighet i juni, som verktyg har Skåne bäst förutsättningar i landet för snabb jobbtillväxt. Nu krävs att den tillträdande majoriteten inleder ett konstruktivt samarbete i stället för att fortsätta svartmålningen, avslutar Pontus Lindberg.

Kontakt och mer information

Pontus Lindberg (M)
Regionråd och ordförande i regionala tillväxtnämnden
Tel: 044-309 34 72

Publicerat i arbetslöshet, Tillväxt | Märkt , | Lämna en kommentar

Försvara territoriet även mot havet!

(P1Morgon

(SR Kristianstad i arla morgonstund)

Medverkade i P1Morgon i en diskussion om stigande havsnivåer. Var tydlig med att de skånska kommunerna redan tar ansvar, men att vi vill se en bättre dialog med staten och ett större engagemang även i statliga medel.

Betonade att statens grundläggande uppgift är att skydda territoriet och att ge upp bebyggelse är en väldigt konstig signal att sända till kommuninvånarna i en rad skånska kommuner och helt fel ur ett skånskt perspektiv.

Av en ren slump svarar länsstyrelsen på förra veckans debattartikel i delvis samma ämne i dagens Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/ingen-insats-kan-ensam-losa-alla-problem-som-klimatforandringar-orsakar-vid-sk/

Publicerat i sanderosion | Märkt , | Lämna en kommentar

Vecka 41 – 6 till 12 oktober

6 okt – Möte med Perstorp och Trafikverket om väg 108 och GC-väg (Perstorp), femklövermöte RTN, RF-gruppmöte (Malmö)

8 okt – Styrgruppmöte med Ideburna sektorn (Malmö)

9 okt – Foundation Stone Cermony  ESS (Lund), Business After Work Tysk Svenska Handelskammaren (Malmö)

10 okt – Möte om Färdplan Biogas, möte mellan presidierna i Regionala Tillväxtnämnden och Kollektivtrafiknämnden (Hässleholm)

 

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

Pressmeddelande – De rödgröna skapar nya hinder!

När statsminister Stefan Löfven i dag läste upp regeringsförklaringen i riksdagen slog han bland annat fast att lagen om vårdval i primärvården ska avskaffas och att vägslitageavgifter ska införas.

– Det är positivt att Stefan Löfven ser nyttan med globalisering, rivna handelshinder och öppenhet gentemot vår omvärld, men vi måste även ha frihet för människor och företag att verka inom Sverige, säger Pia Kinhult (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne. I regeringsförklaringen var det dessutom många förslag som kostar pengar, men ingenting konkret om hur de ska finansieras.

– I Skåne har Socialdemokraterna sagt i valrörelsen att vårdvalet i primärvården ska behållas men nu öppnar partiet upp, nationellt, för att dagens lagstiftning om vårdval i primärvården ska rivas upp. Det gör mig väldigt orolig då Socialdemokraterna i Skåne av ideologiska skäl har varit emot de flesta av Region Skånes olika vårdval, säger regionrådet Carl Johan Sonesson (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

– Vägslitageavgifter är en gammal socialdemokratisk eftergift i det rödgröna samarbetet, konstaterar regionrådet Pontus Lindberg (M), ordförande i regionala tillväxtnämnden. En sådan skulle drabba alla producerande företag som är beroende av lastbilstransporter, med försämrad internationell konkurrenskraft som följd.

– Man kan också undra vilka viktiga vägbyggen i Skåne som nu kommer att nedprioriteras.

Mer information och kommentarer

Pia Kinhult (M)
Regionstyrelsens ordförande
Nås via pressekreterare Johan Folin, tel: 0721-99 83 85

Carl Johan Sonesson (M)
Regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden
Tel: 0705-08 32 33

Pontus Lindberg (M)
Regionråd och ordförande i regionala tillväxtnämnden
Tel: 0768-89 01 16

Publicerat i infrastruktur, Tillväxt, Valfrihet, Vård | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Möjligheten att strandfodra behövs inför klimatförändringar

(Publicerad i Sydsvenskan 1 okt 2014)

20140517-140203.jpg

Stranden vid Ystad Saltsjöbad efter strandfodring, juni 2014

Att suga upp sand från havets botten och lägga ut den på stränderna, strandfodra, har visat sig vara den bästa metoden.
Det är förvånande att länsstyrelsens vattenstrateg förklarat att det är tveksamt om länsstyrelsen i fortsättningen ger sitt medgivande till strandfodring.
Det skriver Hans Hanson, professor i teknisk vattenresurslära, regionråden Pontus Lindberg (M) och Christine Axelsson (S) och Ystadpolitikerna Kristina Bendz (M) och Kent Mårtensson (S).

Översvämningar och erosion blir allt vanligare på grund av stigande havsnivåer och kraftigare vågor. Just nu pågår Kustmötet 2014 där forskare och beslutsfattare från hela Sverige träffas i Kristianstad för att diskutera hållbar utveckling av strandnära områden.

De flesta länder som kan skyddar sina kuster med sand genom att använda sig av så kallad strandfodring.

Att strandfodra, suga upp sand från havets botten och lägga ut den på stränderna, har visat sig vara den bästa metoden såväl tekniskt och miljömässigt som samhällsekonomiskt. Inom EU läggs varje år mer än 30 miljoner kubikmeter sand ut på stränder. I USA är motsvarande siffra ungefär 60 miljoner kubikmeter.

Ystads kommun fick tidigare i år tillåtelse av Mark- och miljödomstolen för södra Sverige att lägga ut sand i Ystad sandskog och i Löderups strandbad. Varken Länsstyrelsen i Skåne eller någon annan remissinstans hade något emot det. Ystad fick sitt tillstånd utan förhandling.

Det är därför förvånande att länsstyrelsens vattenstrateg Pär Persson nu bland annat i Studio ett i radions P1 förklarat att det är tveksamt om länsstyrelsen i fortsättningen kommer att ge sitt medgivande till strandfodring, både i Ystad och på andra platser i Skåne. Bland annat ifrågasätter länsstyrelsen den samhällsekonomiska nyttan med denna metod. Men just den samhällsekonomiska nyttan är en av hörnpelarna i Mark- och miljödomstolens prövningsprocess. Utan att nytta påvisas ger domstolen inte något tillstånd.

Det är helt i sin ordning att länsstyrelsen anser att noggrannare analyser bör göras innan strandfodring i stor skala sker. Men att som Pär Persson förespråka ”planerad reträtt”, där kustområden gradvis får försvinna ut i havet, ter sig mycket tveksamt, särskilt som länsstyrelsen inte lägger fram några fakta kring kostnader och effekter på miljön och det omgivande samhället.

Länsstyrelsen motiverar sin tveksamhet bland annat med att strandfodring ”kan bli orimligt dyrt”, utan att ange några siffror. De cirka 3 miljoner kronor per år Ystad lägger på strandfodring motsvarar vad det kostar att riva och bygga ett nytt enfamiljshus. Alltså kan man de närmaste 100 åren flytta 100 hus för samma summa som nu läggs på strandfodring.

Det finns drygt 500 hus i Ystad sandskog. Många av dem är i farozonen om inte kustlinjen förblir där den är idag. Dessutom finns det en mängd hus inne i Ystad plus vägar, ledningar och annan infrastruktur som måste flyttas om erosion tillåts äta upp stranden. Detta blir med länsstyrelsens ord ”orimligt dyrt”.

Stranden spelar en viktig roll i kustkommunernas ekonomi. Enligt de översiktliga beräkningar som Lunds tekniska högskola har gjort när det gäller Ystad omsätter stranden cirka 440 miljoner kronor per år. Det motsvarar arbetstillfällen för cirka 310 personer. Att många av de jobb det handlar om finns inom turistrelaterade verksamheter är extra viktigt för ungdomars möjligheter till arbete. Vid en ”planerad reträtt” skulle en stor del av dessa arbetstillfällen gå förlorade.

Erfarenheter från många håll i världen visar också att en bred sandstrand är ett effektivt skydd mot stormar. I Fort Lauderdale i Florida löpte tidigare en strandpromenad med en kraftig betongmur längs stranden. Muren skadades så svårt av stormen Sandy 2012 att den fick tas bort. Stadens kustingenjörer funderade länge på hur det framtida kustskyddet borde se ut och kom fram till att en bred sandstrand var bästa skyddet. Mycket av sanden förväntas ”försvinna” under nästa storm när den lägger sig längre ut och bryter de stora vågorna innan de når stranden. När stormen bedarrat återvänder sanden till stranden.

Länsstyrelsen hävdar att ”när man väl börjat med strandfodring behöver man fortsätta med detta för all framtid”. Det behöver man inte alls. Det är precis tvärtom. Lägger man ut sand försvinner den troligtvis gradvis. Fortsätter man inte, återgår stranden till samma status den hade före sandutläggningen. Ingen har tagit skada och det finns fortfarande möjlighet att antingen lägga ut ny sand eller att göra något annat.

Strandfodring har inga negativa långtidseffekter och binder inte upp kustkommunerna för framtiden. Vid en ”planerad reträtt” finns det ingen väg tillbaka. Samma sak gäller om man lägger sten, vilket görs utmed många kuster med länsstyrelsens goda minne.

Strandfodring är den enda effektiva strategi där alla andra alternativ finns kvar. Vem vet vilka nya möjligheter till strandskydd som öppnar sig i framtiden? Vem vet om klimatet ändrar sig i en annan riktning? Sker det är det kanske bra att fortfarande ha alla vägar öppna?

Stränderna har många olika funktioner som är viktiga för kommunerna och dess invånare: rekreation och friskvård, inkomster och arbetstillfällen samt ett effektivt skydd mot erosion och översvämningar. Det är därför viktigt att möjligheten att strandfodra finns som ett skydds- och anpassningsalternativ inför framtida klimatförändringar.

Hans Hanson

Kristina Bendz

Kent Mårtensson

Pontus Lindberg

Christine Axelsson

Publicerat i Debattartikel, erosion, miljö | Märkt , , | Lämna en kommentar

Vecka 40 – 29 sept till 5 okt

  • 29 sept – Ordförandeberedning RTN, gruppmöte nya RF-gruppen (Malmö)
  • 30 sept – Regionledning (Kristianstad), Fehmarn Belt-days (Köpenhamn)
  • 1 okt  – Remissmöte filmstrategi, Färdplan Biogas (Malmö), möte om Hässleholm C (Hässleholm)
  • 2 okt – Framtidsdag med SKANSKA (Malmö)

 

Publicerat i Min politiska kalender | Märkt | Lämna en kommentar

Trettio tankar om tillväxt

Inför valet den 14 september 2014 publicerade jag 30 tankar om tillväxt på en speciell kampanjblogg. Nu är det dags att sortera och städa ut bland allt kampanjmaterialet. För att bevara ”Trettio tankar om tillväxt” publiceras de nedan i ett ganska långt dokument, kanske intressant för någon, någon gång…

30: Fler röster för välfärden

13 september, 2014

Välfärden är beroende av tillväxt. Så är det. Tillväxtkritiker har ett alldeles för snävt synsätt. Konsumtionshets och miljöförstöring är avarter av ett samhällssystem som hör lika illa ihop med den goda tillväxten som brott gör med verklig trygghet.

I morgon är det du som väljer vår framtid. Välj tillväxten och välfärden.

29: Peak tillväxtkritik

12 september, 2014

Tillväxtkritiker oroas över att jordens resurser inte ska räcka till, att produktions- och konsumtionshets ska öka efterfrågan på råvaror snabbare än vad vi hinner göra framsteg på miljöteknikens område. Helt enkelt att naturresurserna ska offras på välfärdens altare.
Det är en oro väl värd att ta på allvar. Resurserna är inte oändliga. Samtidigt är den helt missriktad. Omtanke om miljön, klimatet och allas vår framtid står på intet sätt i motsats till ekonomisk tillväxt. Med högre välstånd och ökad teknologianvändning kan i stället tillväxten öka utan att mer resurser tas i anspråk.
I Sverige har koldioxidutsläppen minskat med 9 procent sedan 1990, samtidigt har den ekonomiska tillväxten ökat med närmare 50 procent. Ekonomisk tillväxt är ju inte bara produktion av varor, utan lika mycket av tjänster. Det handlar om nya sätt att jobba, nya material, nya idéer. Forskning och innovationer hjälper oss att hitta nya vägar i sökandet efter en smart, hållbar utveckling.
Tillväxt är lika nödvändigt som ränta. En ekonomi utan ränta ger samhällen utan kapital till investeringar i teknisk utveckling. Och utan sådan kan vi inte lösa de utmaningar som vi står inför, som vårt behov att investera i bättre sjukvård och minskad fattigdom.
Det har länge talats om peak oil och peak car. Vi är inte där än. Däremot så vore det välkommet om vi någon gång kunde komma till peak tillväxtkritik.

För sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt.

28: Hållbara lösningar

11 september, 2014

Det finns de som ogillar bilar, som vill straffbeskatta och begränsa. Inte underlätta’framkomlighet och säkerhet, utan i stället göra det besvärligt att ha och köra bil. Det är feltänkt. Bilen skulle vara ett problem om den var och förblev oljeberoende, men så är det som bekant inte. Bilar utvecklas sedan länge för en mängd olika fossilfria bränslen. Skåne har visat framfötterna med sin satsning biogas. 8 av 10 bussar i Skånetrafiken går till stor del på regionens eget bränsle. Framtidens utmaningar möts bäst med smarta, hållbara lösningar. Undergångstankar och oro inför framtiden hör de utvecklingsfientliga till.
Hos Socialdemokraterna och Miljöpartiet finns inget intresse av att göra något åt trafikstockningarna i rusningstid på E6 och E22 in mot Malmö och Lund. Moderaterna i Skåne vill se sexfiliga vägar där det behövs. De två tillkommande filerna på infarterna till storstäderna ska reserveras för kollektivtrafik och miljölastbilar. Det skulle underlätta för alla som måste komma fram.

Infrastruktur är en del av arbetslinjen. Tåg drar attraktionskraft till Skåne, lika mycket som till övriga Sverige. Bilar och bussar är ett måste för att fler än bara storstadskärnornas allra hippaste ska få vardagsliv och arbetsliv att fungera. Alla trafiklösningar behövs för att Skåne effektivt ska kunna bindas ihop till en sammanhållen arbetsmarknadsregion.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Endast så blir välfärden hållbar.

27: Lära av historien

10 september, 2014

När jag fyllde tio år, i mitten på 1970-talet, var saker och ting helt annorlunda, fast det inte kändes så. Jag och mina klasskamrater i Frostaskolan 3A i Hörby hade förmånen att växa upp i ”världens bästa land”. Sverige låg i topp av välståndsligan, vi hade världens bästa tennisspelare och i den alpina världscupen utklassades allt motstånd!
Men tyvärr hade fasaden på det svenska bygget redan börjat spricka, de ekonomiska kriserna på 1970-talet möttes tyvärr med överbryggningspolitik och industriakut, den svenska kronan sjönk genom upprepade devalveringar och allt beskattades på ett sätt som var på god väg att strypa det svenska näringslivet.
Så blev också 1970- och 1980-talen till förlorade årtionden för Sverige. Visserligen såg det ut som om lönerna steg, men löneökningen åts varje år upp av kraftig inflation. Till slut tog Palmes ”den tredje vägens politik” slut i och med 1990-talskrisen och ett tag såg det riktigt illa ut. I dag vet vi att både den borgerliga regeringen 1991-1994 och den följande socialdemokratiska regeringen hanterade vår inhemskt skapade kris på rätt sätt och vi kom ut genom krisen som ett betydligt bättre land.
Allt var inte bättre förr. Sverige och Skåne är i dag inget dåligt ställe att bo på. Tvärtom. Här ligger välfärden i topp. Sveriges ekonomi står starkare än på flera decennier. Trots den globala finanskrisen 2008 har arbetsmarknaden utvecklats bra. Sysselsättningsgraden är den högsta i EU. Vi har världens bästa äldreomsorg, vården håller världsklass och nästan alla trivs med sina liv. Det är fantastiskt. Samtidigt ser vi utmaningarna. Det faktum att många håller sig friska allt längre upp i åren måste sättas i relation till ett ökande omsorgsbehov. Om vi gemensamt ska kunna klara välfärden får vi inte bara sitta nöjda med vad vi har, oavsett hur bra det är. Då är det viktigt att välja väg: bygga för framtiden eller ägna sig åt konserverande återställare.Utan tillväxt hade Sverige aldrig tagit sig ur de fördärvande åren när jag var yngre.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt.

26: Undanröj hinder

9 september, 2014

Öresundsregionen är i antal invånare och täthet Nordens största region. Det har länge talats om dynamiken. Det har lika länge varit svårt att få de danska och svenska regeringarna att fullt ut förstå hur viktigt det är att identifierade gränshinder undanröjs. Med en gemensam och fungerande arbetsmarknad, utan svårigheter för den enskilde och samma regler för var man skattar, skulle de dynamiska effekterna kunna tas ännu bättre tillvara. Det saknas politisk vilja på riksnivå. Och den politiska vilja som finns här i Skåne saknar reellt mandat.
Den skånska ekonomin och arbetsmarknaden påverkas otvetydigt av vad som händer i Danmark. Går det bra i Köpenhamn så lyfter Skåne. Samtidigt har regionen två arbetsmarknader som kan balansera varandra.
Cirka 60 000 personer pendlar till Malmö varje dag från omgivande svenska kommuner, cirka 10 000 från Lund. Från Danmark till Skåne kommer 800 pendlare, visar siffror från Örestat, ett annat projekt som Region Skåne är med och finansierar. Över Bron åt andra hållet reser 15 000 om dagen. Köpenhamn är den självklara magneten. Men fortfarande är den inte starkare än att pendlingen skulle kunna mångdubblas om reglerna blev enklare. De närmaste fem, sex åren behövs till exempel tusen ingenjörer om året till alla stora danska byggen.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Gränslös tillväxt.

25: Tryggare hjul

8 september, 2014

Det kanske inte känns så just nu, men snart är det jul igen. Om bara tre månader står vi mitt uppe i planeringen för julmaten, knäckkoket och julklappsinköpen. Och som vanligt inbillar vi oss att allt ska vara klart i god tid före julafton.
Julhandeln slog nytt rekord 2013, vilket vissa förfasade sig över. För min del hoppas jag att rekordet slås i år igen. Ökad handel är nämligen en viktig framgångsfaktor.
Det är i grund och botten bara genom att hjulen fortsätter att snurra som fler får arbete. Genom att handla får näringsidkare och de som producerar varor in pengar så att de på sikt kan utveckla sin verksamhet och anställa mer personal. Cirka 25 procent av detaljhandelns omsättning baserar sig på julklappshandeln.
Det är inte bara den lokala butiken som vinner på att vi handlar inför jul. Majoriteten av julklapparna tillverkas i andra länder. OECD presenterade 2012 en rapport, som förutspår att länder som Kina och Indien kommer att växa kraftigt till 2060. Europas andel av och betydelse för den totala världsekonomin kommer samtidigt att minska. Detta innebär inte att vi i Sverige kommer att få det sämre, utan att andra länder kommer att närma sig oss i välstånd. Världen är inte längre uppdelad i rika och fattiga länder. I dag är långt fler än någonsin tidigare på väg mot en bättre framtid.
Sverige har alla möjligheter att vara framgångsrikt under kommande decennier. Då innebär nya välmående marknader stora möjligheter. Frihandel har varit avgörande för Sveriges utveckling och lyckligtvis syns nu frihandelns förtjänster alltmer för hundratals miljoner människor. Frihandel är nyckeln till framgång för alla länder, dessutom har det gett oss en fredligare värld. Man krigar inte gärna med en handelspartner.

Oppositionen har kritiserat Alliansregeringens jobbskatteavdrag, trots att de fem jobbskatteavdragen har gett den med genomsnittlig inkomst en månadslön extra per år. Pengar som var och en får använda efter eget huvud; man kan betala av lite extra på sina lån, spara till en semesterresa eller köpa fler julklappar.
Oavsett vad så har jobbskatteavdraget bidragit till att vi under de gångna åren har fortsatt att handla och konsumera, trots bistra tider i världsekonomin. Detta har gjort att fler företag har kunnat utveckla sin verksamhet, till nytta för vår gemensamma välfärd.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Med ökad julhandel snurrar hjulen tryggare.

24: Arbeta för arbete

7 september, 2014

OECD gjorde 2012 en rapport om läget i Skåne. I denna konstateras att om Skåne hade haft samma sysselsättningsgrad som riket, hade Sverige varit 40 miljarder kronor rikare. Det är nästan lika mycket som hela Region Skånes budget för 2014. Möjligheterna att öka sysselsättningen i Skåne är goda. Statistik från SCB visar att trots att vi har varit nere i den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet, och trots befolkningsökning, ökar både antalet och andelen sysselsatta i Skåne.
Vissa gör sig roliga över arbetslinjen. Det visar mest att de inte riktigt har förstått varför det är viktigt att människor kommer i arbete. Förutom att de flesta känner en glädje i att finnas i ett sammanhang, behöver vi arbetande människor för att driva landet framåt. Har man ett arbete förbättrar det inte bara den egna ekonomin utan också landets. När det offentliga får in mer skattepengar kan mer läggas på vård, skola och omsorg. Därför att det oerhört viktigt att fortsätta att få människor i arbete, och att arbeta för att få fram fler arbetstillfällen.
De senaste 20 åren har kommunerna tagit ett större och större ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Framgångarna har varit varierande, och trots att arbetsförmedlingen har stora resurser, så har inte heller de alltid varit framgångsrika i att hjälpa dem som står långt från arbetsmarknaden. De kommunala insatserna som har lyckats bäst är de som sker i nära samverkan med det lokala näringslivet och samhället. Där finns det tydliga och individuellt anpassade lösningar. Kompetensare 2.0 är ett utmärkt exempel på ett sådant projekt, som vi hoppas kunna vara med och utveckla till att omfatta fler kommuner i Skåne.
I Skåne finns det stora skillnader i hur arbetsmarknaden ser ut och vilken bakgrund de arbetssökande har. Trots att det finns väldigt goda intentioner från statens sida, så är inte arbetsförmedlingen anpassad efter de lokala förutsättningarna. Därför anser jag att Skåne bör bli ett pilotlän för en lokalt organiserad arbetsförmedling med regional samordning, samt att de statliga resurserna för arbetsförmedlingen inom ramen för en pilotlänssatsning fullt ut hanteras av de skånska kommunerna och Region Skåne. Jag är övertygad om att vi kan åstadkomma mer om vi kan samordna alla resurser som staten, regionen och kommunerna satsar för att få fler i arbete.
För sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Jobba, jobba, jobba.

23: Livet på landet

6 september, 2014

Verkligheten utmanar bilden av det långsamma livet på landet. Automatisk mjölkning med robotteknik och samtidig utfordring är inte science fiction. Satellitstyrda traktorer eller skördetröskor ger mindre bränsleförbrukning och större precision vid både gödsling och skörd. Laboratorieanalyser som ger information om hur jorden ska bearbetas matas direkt in i maskinernas datorsystem. Ekologisk odling underlättas med hjälp av ogräsrensningsrobotar.
Jordbruken är på väg att bli alltmer av energiproducenter. Vindkraft och småskalig framställning av biogas kompletterar och ger miljönytta.
Modernt jordbruk är i många delar högteknologiskt. Rätt hanterat bidrar det till fortsatta utvecklingsmöjligheter och ökad internationell konkurrenskraft.
När Region Skåne planerar för den skånska utvecklingen är de gröna näringarna en självklar del av framtiden. ”Det öppna Skåne”, som den regionala utvecklingsstrategin heter, har självklar bäring på det odlade landskapet och den skånska slätten med den goda jorden. Här finns ett självklart miljö- och klimatengagemang.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Den behöver både näring och mylla att gro i.

22: När personalen själv får välja

5 september, 2014

Tilltron till människors förmåga att klara sig själva och stå på egna ben har alltid varit en central del av mitt politiska engagemang. Att fritt få välja vem som ska laga min kökskran,lägga om min garageuppfart eller var jag ska köpa min mat är något inte bara jag tar för givet i Sverige.

Men att fritt få välja vilken läkare jag ska gå till när jag blir sjuk, vilken skola mina barn ska gå i eller vem som ska ge mig offentligt finansierad omsorg i hemmet när jag blir gammal är inte en självklarhet för alla.
När det gäller välfärdsval som finansieras av skattemedel, finns det de som anser att människor inte skafå välja vem som ska utföra dessa tjänster, utan det ska politiker på olika nivåer göra. Detta motiveras ofta med att om det offentliga utför allt, om alla barn går på närmaste skola, alla besöker den närmaste läkaren och så vidare, så blir allt bättre, billigare, enklare att planera och mer rättvist.

Jag vill hävda att så inte är fallet. Att offentligt drivna skolor, vårdcentraler och specialistläkarmottagningar ska vara i världsklass är för mig en självklarhet. Det är något vi förtroendevalda arbetar med varje dag. Men vi har även sett vilken vinst för samhället som ligger i privata initiativ. Förutom att patienterna får fler utförare att välja mellan har köerna kortats, elever och föräldrar tillåts välja bort dåliga skolor och sjukvårds- och skolpersonal har fått möjlighet att söka sig till en annan arbetsgivare.

Staten, kommunerna och regionen ska inte ha monopol på att anställa vård- och skolpersonal.
För sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt och den blir bättre om vård- och skolpersonal får fler arbetsgivare att välja mellan.

21: Potenta kvinnor – och män

4 september, 2014

Kvinnor kan. Kvinnor vet. Kvinnor skiljer sig inte från män på något avgörande sätt när det kommer till företagande och karriär. Ändå är det kvinnor som frivilligt väljer halvtidsjobb och som avstår från att bli chefer för att dubbelarbeta som familjens projektledare. Om det är bra eller dåligt borde inte samhället avgöra. I stället åligger det alla goda krafter att slåss för likabehandling. Omotiverade löneskillnader är alltid fel, oavsett motiv.
Regionen är Skånes största arbetsgivare, med drygt 31 000 anställda. Många av dem är kvinnor. När Moderaterna under de senaste två mandatperioderna har varit med och ökat valfriheten och möjliggjort för fristående vårdentreprenörer att utmana rådande strukturer är det i mycket kvinnor som har gynnats. De har fått möjlighet att välja arbetsgivare. Därmed har chanser för att göra lönekarriär öppnats också för offentliganställda. Något som de tidigare bara har kunnat drömma om.

Nu har de fått möjlighet att driva egen verksamhet och få del av sådant som Socialdemokraterna traditionellt har förbehållit männen: egenmakt, självförverkligande och huvudansvar för familjens ekonomi.
Kvinnligt entreprenörskap borde inte skilja sig från manligt, men som så ofta är det lättare att bryta gamla mönster om man gör det möjligt att utveckla något man är bra på, har ett intresse av. Jobbar man i vården är det sannolikt där man har lättast att bli entreprenör. Vinster i välfärden gör kvinnor till vinnare.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Endast om den blir ”könlös” kan den bli verkligt potent.

20: Inte bara ESS ska hitta hem

3 september, 2014

Arbetet med att få forskningsanläggningen ESS till Sverige och Skåne har pågått i många år och kröntes först i somras med det tyska beskedet om att finansieringen fullt ut är löst. Efter tisdagens event är marken i Lund förberedd. 2019 ska ESS stå klart. Men redan 2015 färdigställs Max IV och tillsammans skapar de två anläggningarna nya och världsledande förutsättningar för materialforskning på partikelnivå.
Flera hundra forskare beräknas flytta till Skåne för att arbeta på ESS och Max IV, några kommer säkert tillsammans med sina familjer. Därutöver tillkommer tusentals gästforskare som under kortare perioder ska arbeta på någon av anläggningarna. Alla behöver de någonstans att bo och leva. Bekvämt pendlingsavstånd lär värderas högt.
För att de goda effekterna ska kunna tas tillvara i hela Skåne måste det byggas fler bostäder. Och kollektivtrafiken måste stärkas.

Det är här Skånebygget kommer in, den – som jag ser det – viktigaste delen av Sverigebygget, Alliansens storsatsning på historiska och långsiktiga investeringar på nära 500 miljarder kronor i jobb, bostäder, kollektivtrafik, järnvägar och vägar.
32 av Skånes 33 kommuner uppger i dag att de har brist på hyresrätter. Det byggs helt enkelt för lite och bostadsbrist hotar, vilket begränsar möjligheterna för människor att söka sig till jobb och för företag att rekrytera. Att fler hittar jobb och bostad är avgörande för ökat välstånd.
Med Sverigebygget möjliggörs färdigställandet av minst 100 000 nya bostäder och minst 20 000 nya studentbostäder till år 2020. För att det ska bli möjligt krävs att det blir billigare och enklare att bygga bostäder. Därför föreslår Alliansen förenklingar av plan- och byggprocessen som gör att det ska gå snabbare från idé till dess att spaden sätts i jorden. I Skåne startade Region Skåne, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne i våras ett bostadsnätverk för att tillsammans förbättra planeringen och få bort hinder för bostadsbyggande.
Bostadsbyggande och infrastruktur går hand i hand. Med utvecklad kollektivtrafik och förenklade byggregler blir det lättare och mer attraktivt att skapa fler bostäder i stationsnära lägen. Med satsningar på infrastruktur, som fyra spår mellan Lund och Hässleholm och dubbelspår mellan Hässleholm och Kristianstad, får nordöstra Skåne en större andel av Skånes växande befolkning.
Fri rörlighet, med färre begränsningar, är viktigt, både för den internationella forskningens framsteg och för hela Skånes utveckling.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. ESS har hittat hem i Skåne, nu måste vi se till så att det blir enklare för fler att göra det.

19: Skatta pengarna högt

2 september, 2014

Att ha höga skatter på alkohol och tobak får människor att supa och röka mindre. Hög skatt på arbete får oss att arbeta mindre.

Detta har blivit ännu tydligare sedan jobbskatteavdraget infördes 2007. Jobbskatteavdragets fem steg har gjort att alla som får inkomst via arbete, får lägre skatt. Det gör att de har mer pengar över i plånboken, än vad de annars skulle ha haft. Staten får förvisso kortsiktigt mindre pengar att spendera, men det är inte nödvändigtvis av ondo, och i takt med att fler jobbar så ökar skatteinkomsterna.
När människor får mer pengar över varje månad, så kan de antingen välja att spara dem till sämre tider, betala av sina skulder eller konsumera.

Många ondgör sig över att vi konsumerar mer och mer, men det är ju trots allt det som skapar arbeten. Konsumtion är inte detsamma som förbrukning av jordens resurser.

Visst, några väljer att köpa mer kläder, andra köper tekniska prylar och någon ser till att renovera huset, men många väljer att köpa tjänster. När de får hjälp med städningen hemma kan de lägga mer tid på att umgås med sina barn. Eller göra något annat de hellre vill. Egna pengar ger makt och frihet att välja själv. Det brukar uppskattas.
Och framför allt: Detta skapar arbetstillfällen. Det skapar tillväxt.
När fler arbetar växer vår ekonomi och blir starkare. Men det förutsätter att staten inte tar ut för höga skatter från början. Vi ska aldrig glömma att skattepengarna inte är statens, regionens eller kommunens, utan pengar som invånarna tvingas lämna ifrån sig för det gemensamma bästa. Då är det min skyldighet som förtroendevald att se till så att dessa används på ett så bra sätt som möjligt.
Sanningen är att välfärden är beroende av tillväxt. Om skatten hålls nere blir tillväxten högre.

18: Kraften i invandringen

1 september, 2014

Sverige och Skåne är beroende av att människor kommer hit från andra länder. Vissa påstår att så inte är fallet, men de har fel. Vi lever i dag allt längre och friskare liv, vilket självfallet är positivt. Men det innebär också att samhällets kostnader ökar. Inte bara för pensioner, utan också för vård och omsorg.
För att detta ska gå ihop, rent samhällsekonomiskt, krävs att fler människor arbetar och betalar skatt. Det innebär dock inte nödvändigtvis att vi måste betala en högre skattesats. Därför är det oerhört viktigt att se till så att de människor som kommer hit från andra länder får arbete så fort som möjligt. Dels kommer de på så sätt fortare in i det svenska samhället, dels får de snabbare vara med och bidra till den välfärd som vi alla är beroende av.
Vi hör dagligen rapporter om att det saknas lärare, barnmorskor, undersköterskor och hantverkare hos oss. Många som kommer hit från andra länder har redan en utbildning inom något av dessa bristyrken. De behöver dock utbildning i svenska och också komplettering av sina kunskaper för att få behörighet på den svenska arbetsmarknaden. Att stänga dörren för asyl- och anhöriginvandring är fel av humanitära skäl. Men framför allt dumt, av samhällsekonomiska skäl. Sverige kommer väldigt snart att behöva varenda person vi kan få tag i.
För sanningen är att välfärden är beroende av tillväxt. Den kan säkerställas om vi ser till så att människor som kommer hit snabbare blir en kraft att räkna med på arbetsmarknaden.

17: Hjulen ska snurra

31 augusti, 2014

De senaste åren har begreppet ”peak car” snurrat runt i debatten. Bilsamhället påstås vara ett utvecklingssteg i fel riktning. Nu ska i stället kollektivtrafik vara den enda vägen. Tillåt mig att tvivla. Det är inget fel på kollektivtrafik, det är riktigt effektivt och bra där trafiken är tät och det bor många, som i våra största städer. Men det fungerar bäst då själva resan är individuell, det vill säga bussen, spårvagnen eller tunnelbanan går så ofta att man kan hoppa på när man själv vill och kan. Att passa tidtabeller är inte attraktivt.

Den stora utmaningen med vägtransporterna är utsläppen, men utsläppsfria bilar kommer att vara självklara inom tio år. Redan i dag är en biogasbil som tankas i Kristianstad klimatpositiv. Det är faktiskt sämre om metangasen bara läcker ut. Därtill kommer det faktum att många av oss bilister hade klarat vardagen utmärkt med de elbilar som redan finns på marknaden.

Och mer är på väg: både Google och Volvo testar självstyrande bilar.
Vill vi ha det bättre i framtiden kommer vi att behöva mer transporter, inte mindre. Den politiker som påstår något annat far med osanning. Genom att vi driver specialiseringen allt längre blir vi i Sverige allt bättre på just det vi redan är bäst på i den globala ekonomin.

Därför är det viktigt att så många som möjligt själva får bestämma hur vi vill lösa vardagen. Det blir nämligen mycket bättre än om någon annan ska göra det åt oss.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Hjulen ska snurra.

16: Industrialiserad framtid

30 augusti, 2014

Dagens industrijobb skiljer sig mycket från gårdagens. Där det tidigare var smutsigt, bullrigt och tungt är det i dag många gånger ljust, avancerat och inspirerande. Och här finns framtidsjobben.
De unga tycker och tror annorlunda, ofta inspirerade av ovetande föräldrar som uppmuntrar till helt andra val på gymnasiet. Allt färre ungdomar väljer industriförberedande utbildningar – samtidigt som industriföretagen får allt svårare att hitta personer med rätt kompetens. Allt för många unga vet uppenbarligen allt för lite om vad industrin har att erbjuda.
Framtidens industriföretag kommer att tvingas tävla om arbetskraften och måste därför arbeta hårt för att göra sig attraktiva. Matchningen mellan företagens behov och ungdomarnas studieval måste bli bättre. Och både föräldrar och ungdomar måste bli bättre på att lägga sina fördomar åt sidan, ta reda på hur framtidsjobben ser ut och var de finns.
Offentliga initiativ i rätt riktning är bland annat Kompetensare 2.0 som gett 1 000 ungdomar i Skåne mellan 16 och 29 år verktyg för att hitta, få och behålla ett arbete genom att erbjuda relevanta arbetslivskunskaper och behovsanpassade praktikplatser.

Kompetensare 3.0 är på gång. Ett annat lyckat initiativ är ”Sommarlovsentreprenörerna”.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Utan fördomar.

15: Snabbare, tätare, bättre

29 augusti, 2014

Ett av Sveriges tuffaste konkurrentländer är Sydkorea. Där har en stor del av befolkningen redan tillgång till minst 100 Mb/s i bostaden. I OECD:s statistik över bredbandsuppkopplingar per 100 invånare (2013) ligger visserligen Sverige på en hedrande tredje plats, men avståndet till Japan och Sydkorea är långt – och riskerar att öka. Samtidigt är tillgången på nödvändiga hastigheter i nätet mycket dåligt fördelad i Sverige.

Vårt beroende av internet kommer med att öka. Vi står nu på tröskeln till ”the internet of things” och inom några få år lär självstyrande bilar och smarta kylskåp, tillsammans med en rad andra maskiner, kommunicera med varandra efter vårt behov.

Ska det här fungera så att vi har nytta av det – och ska vi utveckla den styrkeposition vi har inom det mobila området i vid mening – är det i dag vi måste satsa.
I diskussionen om en rättvis och lika sjukvård måste vi finna nya lösningar som kan tillfredsställa människors sjukvård överallt. I glest befolkade områden kan telemedicinens utveckling bli en garant för en trygg och säker vård, men det kräver väl fungerande IT-infrastruktur också i de glest bebyggda delarna av landet.

Av samma anledning behövs utbyggnaden av en infrastruktur för bredband för näringslivets överlevnad utanför de stora städerna.

Det dröjde länge innan det allmänna tog ett större ansvar för elnäten. I dag går samhällsutvecklingen snabbare. Det finns tillgång till strukturpengar på ett annat sätt än i början på förra seklet.
Så när det ändå görs stora, offentliga investeringar i nödvändiga strukturer borde snabbare uppkopplingar för alla prioriteras.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Som gynnas av bättre kommunikationer, också på nätet.

14: Växtkraft i rätt miljö

28 augusti, 2014

I Sverige har den urbanisering som började med industrialiseringen för drygt 150 år sedan fått förnyad kraft. I få andra länder går flyttlassen till städerna lika intensivt som i Sverige i dag. Den ekonomiska tillväxten sker runtom i världen främst i storstadsområdena. I Sverige har vi goda möjligheter att göra denna utveckling lite grönare – och det gäller speciellt i Skåne. Vi har en flerkärnig ortstruktur vi kan vara stolta över, med flera pulserande städer och en levande landsbygd.
Att vi dras till urbana miljöer är inte konstigt. Många av oss attraheras av andra människor, av ställen där möjligheterna till tillväxt är bättre och där kunskapen finns. Samtidigt behöver vi naturen. Stadsparkerna ger ro och luft; tid att tänka och lust att andas.
När vi under kommande år bygger ut Pågatågssystemet och skapar ännu starkare regionala busstråk ökar möjligheterna till förtätning. Det är bra. Flera rapporter visar att om vi bygger tätare så kan vi hushålla bättre med Europas bästa åkermark.

Ska hela Skåne blomstra finns ingen universallösning, men en sak är självklar: Utan fungerande ekosystem, utan att naturen runtomkring oss lever, finns det väldigt lite att skörda. Tambiet – det ensamma arbetsbiet, som bara lever tills vingarna är utslitna – är helt avgörande för vår gemensamma framtid.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Den är omöjlig utan en god miljö.

13: Dragningskraft lockar tillväxt

27 augusti, 2014

Skåne är attraktivt. Varje dag flyttar människor hit från övriga delar av landet. Varje år blir vi 10 000 fler.
Detta är en utmaning och möjlighet på samma gång. En växande befolkning med fler arbetsplatser, fler bostäder och ett ökat resande en stor miljöutmaning. Ibland framhålls det till och med som ett hot mot den förstklassiga skånska åkermarken, som är bland Europas bästa. Vi är dock fast övertygade om att fler skåningar kan ge mindre, inte mer klimatbelastning. En av lösningarna heter ”förtätning”.
Tidigare undersökningar visar att det finns gott om plats att bygga närheten av tågstationer och busshållplatser, på det sättet gör vi kollektivtrafiken tillgängligare för fler och vi sparar på den goda åkerjorden för framtida generationer.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. På stad – och på land.

12: Motorer ska smörjas

26 augusti, 2014

Det är de växande storstadsområdena som alltmer driver utvecklingen. Detta är en internationell trend – och en uttalad strategi från regeringens sida. Synd bara att Öresundsregionen inte får den uppmärksamhet som den är värd. Som skåning känns det ibland tröstlöst att gång på gång behöva påpeka vilka goda förutsättningar som finns här och som kan spridas till hela landet, men som går till spillo när nödvändig infrastruktur dröjer.
Skåne är med sina snart 1,3 miljoner invånare på god väg att utmana Göteborg om platsen som landets näst största arbetsmarknadsregion. När det gäller andelen högutbildade per 100 invånare är vi redan på silverplats.
Ungefär hälften av värdet i den svenska utrikeshandeln passerar Skåne. För näringslivet är pålitliga, effektiva och hållbara transporter avgörande för konkurrenskraften. Godstrafiken genom Skåne är mycket intensiv och väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar 2021.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Med en bättre infrastruktur och kollektivtrafik skulle bostäder och jobb komma.

11: Asfalt ger trygghet

25 augusti, 2014

Vägar med motorburen trafik är inget framtidshot. Tvärtom. De är en nödvändighet. Asfalt behövs. Teknikutvecklingen med el, gas- och hybridtekniker torde snabbt förändra mångasföråldrade syn på bilar som klimatbovar. Dit järnvägsspåren inte går måste vi antingen kunna styra själva eller ha tillgång till en väl fungerande, pålitlig och bekväm kollektivtrafik.’

I mindre tätt bebyggda områden är det svårt att hålla en lika intensiv busstrafik som i storstäderna, likväl måste det finnas goda förbindelser. Att regeringen nu har gett klartecken både till att göra väg 19 mellan Bjärlöv och Brobymötesfri och att anpassa den för superbussar på sträckan Kristianstad-Broby är oerhört glädjande.

Väg 19 är en del i huvudvägnätet för långväga godstransporter. Här passerar många lastbilar på väg till eller från Ystads hamn. Den funktionen är viktig och måste bevaras. Vår internationella konkurrenskraft är beroende av att vi har bra kommunikationer. Det finns således all anledning att förbättra väg 19 så att den fungerar optimalt för både boende och företag. I den regionala transportplanen 2014–2025 anslås medel till en utbyggnad av de 16 kilometerna Bjärlöv-Hanaskog-Broby. Byggstarten är planerad till 2017 och det blir delvis en ny sträckning med mötesfri väg och anpassningar för en hastighet på 100 km/h. Detta förkortar restiderna, inte minst för alla som väljer att åka med den kommande superbussen. Ett högklassigt regionalt bussystem flyttar makt från planerarna och politikerna till skåningarna.

Med väl avvägda satsningar i infrastruktur förbättras förutsättningarna för fler jobb och högre tillväxt. Att regeringens nationella rekordsatsning skapar ett mer effektivt och pålitligt transportsystem på flera håll också i nordöstra Skåne betyder mycket.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Asfalt ger trygghet.

10: Försvara friheterna

24 augusti, 2014

I EU-debatten blir det ofta fokus på ”Bryssel”, udda beslut och klåfingriga tjänstemän. Det är saker lätta att uppröras över. Och tyvärr tar de fokus från allt viktigt. Vi ska självfallet se till så att alla beslut fattas så nära de berörda som möjligt. Låta unionen göra det den är avsedd för. Det viktiga är att vi fortsätter att tro på Europa. Att vi fortsätter att samverka i vått och torrt.
Moderaterna står för en tydlig borgerlig politik för Europa och vi är tydliga med att politiken ska hänga ihop. Det är krona för krona som gäller, även om de flesta européer hellre skulle säga euro för euro. Vi måste arbeta mer, inte mindre. Vi måste lyckas förverkliga våra stora möjligheter i Europa. Vi är världens största samlade ekonomi, före både USA och Kina, men vi är inte den mest konkurrenskraftiga. Det är en utmaning att möta. Vi måste få fler företag med fler anställda. Då behövs det mindre krångel, inte mer.
EU bygger på de fyra friheterna: fri rörlighet för människor, kapital, varor och tjänster. Här finns det mycket kvar att göra. Då ska vi rösta fram EU-parlamentariker som står upp för de fyra friheterna – även när det blåser.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. EU är en möjliggörare, inget hot.

9: Ett besök till

23 augusti, 2014

Skåne! Öresundsregionen! Copenhagen! Namn har betydelse, för både igenkänning och attraktionskraft. Det är också orsaken till att Region Skåne är engagerad i besöksorganisationen Wonderful Copenhagen.
Det handlar om att bygga ett hållbart varumärke. Skåne blir inte bättre av att bara vara en passiv granne, utan är snarare beroende av ett aktivt samarbete över Sundet. Vi kan inte enbart vegetera i sällskap med en destinationernas gigant utan måste saluföras som en naturlig del av det underbara Köpenhamn.
Vi vet att de internationella besökare som hittar till oss oftast kommer via Kastrup. Om bara några fler av dem skulle välja att utforska omlandet på andra sidan Öresundsbron skulle det ge stora turistekonomiska effekter även i Trelleborg. Storsatsningen på en utbyggnad av Kastrup med en fördubbling av antalet resenärer som mål är därför i allra högsta grad också en skånskangelägenhet, till och med en svensk.

Den redan blomstrande skånska besöksnäringen har potential att växa mer, åtminstone om Socialdemokraternas vilja att öka beskattningen av den inte förverkligas. Antalet anställda bara på våra skånska hotell och restauranger har enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita ökat från 10 546 år 2007 till 14 734 förra året.

Nog vore det underbart om fler fick uppleva det öppna Skåne, om så bara som en del av sin planerade vistelse i Danmark.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Och av besökare.

8: Dynamiken finns

22 augusti, 2014

Vad är det som skapar tillväxt? Länge var det en allmänt spridd uppfattning att man bara kan leva i välstånd på bekostnad av någon annan och så var det ju också i historien, till exempel med länder som Spanien och Portugal som byggde sitt välstånd under ett par hundra år på att man sög ut andra länder genom koloniseringen.

Det intressanta med den ekonomiska utveckling som vi sett i spåren av en allt mer utbredd frihandel efter andra världskriget är att handel ger välstånd i alla länder som handlar med varandra.
Globaliseringen som tagit verklig fart de senaste 25 åren har skapat en enorm välståndsökning runt jordklotet utan att vi i ”den gamla rika världen” blivit fattigare, tvärtom. Finanskrisen 2008-2009 och den därpå följande skuldkrisen är givetvis stora utmaningar, men faktum är att vi trots dessa kriser i dag är rikare totalt sett. Ett av de viktigaste milleniemålen var att halvera fattigdomen, det målet är uppnått.

Tillväxten är alltså inget nollsummespel, det är snarare så att kakan fortsätter att växa, till nytta för alla.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Ett plus ett kan bli tre.

7: Sanden rinner ut i havet

21 augusti, 2014

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har regeringens uppdrag att fördela medel för att hantera naturkatastrofer. Problemet är att MSB enbart får ge bidrag till erosion vid inlandsvattendrag. Kostnaden för att motverka havserosion får kustkommunerna själva stå för.
Och inte nog med det: Staten tar samtidigt ut en täktavgift på 90 öre per kubikmeter. Det är samma avgift som tas ut av den som tar av jordens resurser i ett grustag eller en gruva. Ystad tvingas alltså betala 72 000 kronor i skatt när kommunen hämtar tillbaka sin egen sand från havets botten. Visst, det är ingen stor summa i sammanhanget, en droppe i havet, men onekligen sänder staten märkliga signaler när man gör det till en kommunal uppgift att försvara territoriet från vågorna och ser erosion vid kusterna som mindre angelägen att bekämpa än erosion vid sjöar och vattendrag i inlandet.
Att Ystads kommun ändå betalar förklaras av sandsträndernas attraktionskraft.

Turistintäkterna är betydligt mycket större än vad kommunen lägger ut. Sandlivet ger näring åt företag. Därmed får kommunen ökade skatteintäkter, precis som staten.

Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Den får inte erodera.

6: Underhållning är på allvar

20 augusti, 2014

Den senaste tidens tågstopp visar att det återstår mycket arbete innan människor har fullt förtroende för järnvägen. En bidragande orsak till dagens situation är att järnvägsunderhållet i Sverige har försummats under lång tid. Ett tecken på detta är att först 2008 var statens medel till investeringar och underhåll i infrastrukturen för järnväg på samma nivå som 1995, justerat för inflation.
Resenärerna måste vara uthålliga och Trafikverket måste prioritera järnvägsunderhållet för att ta igen det som förlorats under många år.
Under de senaste åren har regeringen tillfört medel till drift och underhåll av järnvägen. Det är viktigt att den ansvariga myndigheten, Trafikverket, hanterar dessa resurser på bästa sätt. Uppkomna trafikstörningar måste prioriteras, för att undvika att resenärerna hamnar i kläm.
Goda kommunikationer spelar en avgörande roll för tillväxten och utvecklingen av Skåne och södra Sverige som en attraktiv region att bo och verka i. För att få fler företag att expandera och för människor att etablera sig i Skåne måste människor kunna lita på kollektivtrafiken.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Förutsättningarna för det måste underhållas.

5: Kollektivt är bra

19 augusti, 2014

Kollektivtrafiken är stark i Skåne. Varje dag reser en kvarts miljon människor med Skånetrafiken. Viljan att utveckla kollektivtrafiken är minst lika stark. Med bättre tillgänglighet blir det lättare att nå och ta vara på regionens samlade tillgångar. Det är en prioritering vi alla tjänar på.
I det nära och lilla perspektivet kan man inte överskatta betydelsen av bättre kommunikationer. Men inte heller i det lite större. Skånes största utmaning är den svaga sysselsättningsutvecklingen. Här behövs insatser på en rad områden. Vi vet dock att pågatågstrafik leder till fler jobb.

När nya stationer öppnas får omgivningen helt andra förutsättningar för sin planering. Långsiktighet bygger i sin tur förtroende. Fler företag vågar etablera sig. Bostadsbolag och byggherrar kan projektera för nya bostäder. Detta medför i sin tur att skolor kan vara kvar och att affärer och servicenäringar kan förbli öppna. Den samhällsekonomiska nyttan blir ofta större än vad många vågar räkna med. Att bygga ut infrastruktur och förbättra kollektivtrafik är grundläggande och viktiga strategiska åtgärder i samhällsplaneringen.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Tillsammans växer vi bättre.

4: Inte särskilt konstigt

18 augusti, 2014

När Pontus Schulz för ett par år sedan gav ut e-boken ”Kreativitet är det nya stålet” uppfattades den av företrädare för industrin som en provokation. Det är mycket möjligt att den var. Men i så fall en välbehövlig sådan. Det finns inget skäl att särskilja verkstadsindustrins kraft från de innovativa IT-företagens eller de kulturella näringarnas. Alla behövs.
Och i denna anda har samhället – som alltid – ansvar för grundläggande infrastruktur. Politiker skapar inte jobb och heller inte kulturella upplevelser – åtminstone inte medvetet. Kulturen kräver fasta spelregler och tydliga arenor för att kunna söka nya vägar. Framåt. Utåt. Närmare. Kommunikationen och dialogen är central, oavsett konstart. Det ska beröra. Det ska föra betraktaren närmare. Roa och oroa.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. På både den kulturella och den politiska scenen.

3: Vägar är mödan värd

17 augusti, 2014

De senaste 25 åren har vi i Sverige sett hur arbetsmarknadsregioner har smält samman, hur vi är bereda att åka lite längre för att hitta rätt utbildning och arbete. Inom industrin har vi sett hur lagren flyttat ut från fabrikerna. Lagren finns idag på väg till produktionen eller till slutkunden. På lagerhyllan skall det finnas så lite som möjligt.
För att det här skall fungera är infrastrukturen avgörande. Utan bra infrastruktur går det inte att förstora arbetsmarknadsregionerna, utan bra infrastruktur kan inte kollektivtrafiken byggas, utan bra infrastruktur knyts varken städer eller omkringliggande områden samman.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Vägen dit är mödan värd.

2: Kunskap är tillväxt

16 augusti, 2014

I dag handlar tillväxt mycket om kunskap och kompetens. Ur det perspektivet är det tydligt att vi nu lever i en kunskapsekonomi. En kunskapsekonomi som dessutom ser världshistoriens snabbaste kunskapstillväxt.
En bra illustration på detta är nästa generations rymdteleskop, Rosetta. När nuvarande teleskop skickades upp för tio år sedan samlade man på ett par månader in mer data om universum än vad man hittills gjort i historien på några månader. Nästa generations teleskop kommer att sändas upp om några år, kommer den satelliten att samla in en ännu större mängd data på några dagar…

I den här kunskapsexplosionen skall vi hantera all den information som numera bokstavligen sköljer över oss. Vi skall dessutom interagera med andra människor för att tillsammans i kunskapsekonomier som den svenska skapa innovationer av både varor och tjänster.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Det borde alla veta.

1: Behovet av mötesplatser

15 augusti, 2014

I dag hålls Mötesplats Skåne för andra året i rad. Fler än tusen deltagare får under Region Skånes paraply i detta ”Malmedalen” tillgång till fler än 40 seminarier som handlar om viktiga, regionala utvecklingsfrågor. Tillsammans ska vi diskutera kommunikationer, arbetsmarknad och miljö ur ett skånskt perspektiv.

I år sker allt mot en fond av Alliansregeringens Sverigebygge, lanserat nu i juli: fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder.

Men det sker också med bara en månad kvar till valet – din chans att bestämma om Sverigebygget verkligen ska tillåtas att bli ett spirande Skånebygge, eller om det i stället ska ersättas av en socialdemokratiskt ledd ideologisk rivningsvåg. Vid ett maktskifte är det inte bara din frihet att välja som riskerar att beskäras utan så även möjligheterna att verka för alla människors bästa, utifrån deras egna val.
Tillvaron bygger på relationer. Både personliga och professionella. För att underlätta för dem krävs vägar, av både asfalt och järn. Länge än lär vi nog faktiskt behöva mötas fysiskt.
Översatt till politikerprosa brukar det heta att ”god infrastruktur främjar flexibla arbetsmarknadsregioner”. Det innebär att fler får möjlighet att själva välja var de vill bo och var de vill arbeta. Det behöver nödvändigtvis inte vara på samma ställe. Någon kanske föredrar att pendla från skog till stad, en annan vill helst kunna cykla till jobbet. Bägge ska kunna förverkliga just sin livsstil.
Sverige och Skåne är i dag inget dåligt ställe att bo på. Tvärtom. Här ligger välfärden i topp. Sveriges ekonomi står starkare än på flera decennier. Trots den globala finanskrisen har arbetsmarknaden utvecklats bra. Sysselsättningsgraden här är den högsta i EU. Vi har världens bästa äldreomsorg, vården håller världsklass och nästan alla trivs med sina liv. Det är fantastiskt. Samtidigt ser vi utmaningarna. Det faktum att många håller sig friska allt längre upp i åren måste sättas i relation till ett ökande omsorgsbehov. Om vi gemensamt ska kunna klara välfärden får vi inte bara sitta nöjda med vad vi har, oavsett hur bra det är. Då är det viktigt att välja väg: bygga för framtiden eller ägna sig åt konserverande återställare.
Sanningen är den att välfärden är beroende av tillväxt. Diskussionen om hur tillväxten ska öka är särskilt intensiv nu. Lyssna – och läs – noga.

 

 

 

Publicerat i 30 tankar om tillväxt, Okategoriserade, Tillväxt | Märkt , | Lämna en kommentar